Chapter 21 of 30
Flerstegsförsök, simuleringar och risk
Två eller flera slumpsteg skapar fler möjligheter än intuitionen ofta förutser. Träddiagram, komplementhändelser och simuleringar används för att bedöma chanser och risker.
Varför flerstegsförsök lurar intuitionen
Flera steg ger fler utfall
Ett flerstegsförsök har minst två slumpsteg. Ett fullständigt utfall ska beskriva alla steg, ofta även deras ordning.
Två myntkast ger `KK`, `KS`, `SK`, `SS`. Utfallet `KS` skiljer sig från `SK`, eftersom första och andra kastet har bytt plats.
Räkna kombinationer
Har steg 1 `a` möjligheter och steg 2 `b` möjligheter finns `a · b` kombinationer. Två tärningskast ger `6 · 6 = 36` utfall.
Huvudregel
Följ en bestämd väg: multiplicera sannolikheter. Finns flera gynnsamma vägar: addera deras sannolikheter.
Träddiagram: se varje möjlig väg
Trädets struktur
Rita från vänster till höger. Varje gren visar ett möjligt resultat i ett steg och märks med sin sannolikhet.
Med 3 röda och 2 blå kulor, med återläggning, är första grenarna `R: 3/5` och `B: 2/5`. Andra dragningen får samma grenar.
En väg
Först röd, sedan blå är vägen `R → B`: `3/5 · 2/5 = 6/25`. Multiplicera längs just den vägen.
Flera vägar
En röd och en blå kan bli `R → B` eller `B → R`. Addera vägarna: `6/25 + 6/25 = 12/25`.
Provfälla: räkna inte bara en ordning när frågan säger "en av varje". Avgör först vilka slutgrenar som är gynnsamma.
Exempel: summan 8 med två tärningar
Uppgift
Två tärningskast ger `6 · 6 = 36` lika sannolika, ordnade utfall. Vi söker de utfall där summan är 8.
Gynnsamma utfall: `(2,6)`, `(3,5)`, `(4,4)`, `(5,3)` och `(6,2)`. Det finns alltså 5 gynnsamma utfall.
Beräkning
`P(summa 8) = 5/36 ≈ 0,139 = 13,9 %`. Varje enskild väg har sannolikheten `1/6 · 1/6 = 1/36`.
Kontrollera svaret
Summan 7 har sex vägar och är vanligare. Summan 2 har bara vägen `(1,1)` och är ovanligare. Svaret `5/36` är rimligt.
Oberoende, beroende och återläggning
Oberoende
Oberoende händelser påverkar inte varandra. Två tärningskast är oberoende: chansen för sexa i kast två är alltid `1/6`.
Återläggning gör ofta dragningar oberoende. Med 4 gröna och 1 gul blir två gröna med återläggning `4/5 · 4/5 = 16/25`.
Beroende
Beroende händelser uppstår när första resultatet förändrar steg två. Utan återläggning finns färre kulor kvar.
Efter en grön kula återstår 3 gröna av 4 kulor. Två gröna utan återläggning blir `4/5 · 3/4 = 3/5`.
Kontrollfråga
Förändras situationen efter första steget? Om ja, uppdatera grenarnas sannolikheter. Använd inte automatiskt samma nämnare igen.
Exempel: dra två elever utan återläggning
Uppgift
Av 7 elever spelar 4 fotboll och 3 inte fotboll. Två väljs utan återläggning. Sök sannolikheten för minst en fotbollsspelare.
Välj komplementet
Komplementet till "minst en spelar fotboll" är "ingen spelar fotboll". Den händelsen består av bara en väg.
`P(ingen fotboll) = 3/7 · 2/6 = 1/7`. Nämnare och täljare ändras efter första valet eftersom ingen återläggning sker.
Slutsats
`P(minst en fotboll) = 1 - 1/7 = 6/7 ≈ 85,7 %`. För uttryck som "minst en" är komplementet ofta smartast.
Komplementhändelsen: räkna tvärtom
Definition
Komplementhändelsen till `A` är allt som inte är `A`. Tillsammans täcker `A` och `inte A` hela utfallsrummet.
Regeln är `P(A) = 1 - P(inte A)`. Sannolikheterna för en händelse och dess komplement summerar alltid till 1.
När passar metoden?
Sök efter ord som minst en, åtminstone en och inte någon. Det motsatta kan ofta beskrivas med bara en väg.
Tre omgångar med vinstchans 20 %: `P(noll vinster)=0,8³=0,512`. Alltså är minst en vinst `1-0,512=48,8 %`.
Undvik fällan
`0,2 · 3` dubbelräknar utfall med flera vinster. Komplementmetoden räknar varje möjligt utfall exakt en gång.
Tänk själv: välj rätt modell
Sortera situationerna
För varje situation: avgör om händelserna är oberoende eller beroende. Skriv sedan vilken sannolikhet som ska användas i andra steget.
- Du snurrar två gånger på ett lyckohjul med 4 lika stora färgfält.
- Du drar två kort ur en kortlek utan att lägga tillbaka det första kortet.
- Du väljer en godisbit ur en påse, lägger tillbaka den och väljer igen.
Facit att jämföra med
- Oberoende. Hjulet förändras inte; sannolikheterna är samma vid andra snurret.
- Beroende. Kortleken har ett kort mindre, och innehållet beror på första dragningen.
- Oberoende. Efter återläggning är påsens innehåll detsamma som från början.
Avsluta med denna kontrollrutin: Vad togs bort, lades tillbaka eller förändrades? Om inget förändrades kan du vanligen använda samma sannolikhet igen.
Snabbkontroll: utan återläggning
En påse innehåller 5 vita och 3 svarta kulor. Två kulor dras utan återläggning. Vad är sannolikheten att båda är vita?
Vilket uttryck är korrekt?
- `5/8 · 4/7 = 5/14`
- `5/8 · 5/8 = 25/64`
- `5/8 + 4/7`
- `5/8 · 3/7 = 15/56`
Show Answer
Answer: A) `5/8 · 4/7 = 5/14`
Första kulan är vit med sannolikheten `5/8`. Utan återläggning återstår 4 vita av totalt 7 kulor, alltså `4/7`. Produkten blir `20/56 = 5/14`.
Datorsimulering: experiment i stor skala
Simulering
En datorsimulering upprepar ett slumpförsök många gånger enligt en modell. Den kan uppskatta sannolikheter när exakta beräkningar är svåra.
Efter många försök används relativ frekvens: `antal lyckade / antal försök`. Den närmar sig ofta den teoretiska sannolikheten.
10 000 simuleringar kan ge `0,503` trots att exakt sannolikhet är `0,5`. Olika körningar varierar på grund av slumpen.
Granska modellen
Fler körningar minskar ofta slumpvariation, men rätt svar kräver också en rimlig modell. Fråga vilka antaganden som gjorts och vad som saknas.
Risk är mer än chans
En riskbedömning behöver väga samman sannolikhet, osäkerhet och konsekvens. En sällsynt händelse kan ändå vara viktig om följden är allvarlig.
Exempel: simulera och bedöm en risk
Simulerat resultat
838 vinster på 5 000 omgångar ger `838/5 000 = 0,1676 ≈ 16,8 %`. Det är en uppskattad vinstchans.
Kontroll med teori
Summorna 10, 11 och 12 har `3+2+1=6` utfall av 36. Exakt chans är `6/36=1/6≈16,7 %`, nära simuleringen.
Förväntad vinst
Före avgiften blir den genomsnittliga vinsten ungefär `0,167 · 50 kr = 8,35 kr` per spelomgång.
Riskbedömning
Efter kostnaden 10 kr är nettot cirka `8,35-10=-1,65 kr`. Enskilda vinster är möjliga, men spelet är ofördelaktigt på lång sikt.
Begrepp att kunna
Vänd korten och säg gärna ett eget exempel till varje begrepp.
- Flerstegsförsök
- Ett slumpförsök med minst två steg, till exempel två tärningskast eller två dragningar.
- Multiplikationsprincipen
- Multiplicera sannolikheterna längs en bestämd väg i ett träddiagram.
- Oberoende händelser
- Händelser där resultatet i ett steg inte förändrar sannolikheten i nästa steg.
- Beroende händelser
- Händelser där första resultatet förändrar förutsättningarna i nästa steg, ofta vid dragning utan återläggning.
- Komplementhändelse
- Allt som inte ingår i en händelse. Regeln är `P(A) = 1 - P(inte A)`.
- Relativ frekvens
- Antal gånger en händelse inträffar dividerat med totalt antal försök. Den används för att tolka simuleringar.
- Riskbedömning
- En bedömning som väger sannolikhet, osäkerhet och konsekvens, inte bara chansen att något inträffar.
Slutquiz: minst en sexa
Du kastar en vanlig tärning fyra gånger. Vad är sannolikheten att få minst en sexa?
Välj det korrekta svaret.
- `1 - (5/6)^4 ≈ 51,8 %`
- `(1/6)^4 ≈ 0,08 %`
- `4 · 1/6 = 66,7 %`
- `1 - (1/6)^4 ≈ 99,9 %`
Show Answer
Answer: A) `1 - (5/6)^4 ≈ 51,8 %`
Räkna komplementet: ingen sexa på fyra kast. Ett kast utan sexa har sannolikheten `5/6`, och kasten är oberoende. Alltså `P(ingen sexa)=(5/6)^4`. Sannolikheten för minst en sexa är `1-(5/6)^4≈0,518`, alltså cirka 51,8 %. Efter nästa övning i Skarp kommer svaga delar att hamna i din repetitionskö.
Key Terms
- simulering
- En datorbaserad upprepning av en slumpmodell för att undersöka möjliga resultat.
- träddiagram
- En figur med grenar som visar möjliga resultat steg för steg.
- riskbedömning
- En värdering av sannolikhet, osäkerhet och konsekvens för en möjlig händelse.
- återläggning
- Att lägga tillbaka ett draget föremål före nästa dragning, så att ursprungligt innehåll återställs.
- relativ frekvens
- Andelen inträffade händelser av det totala antalet försök.
- flerstegsförsök
- Ett slumpförsök som genomförs i två eller fler steg.
- beroende händelser
- Händelser där utfallet i ett steg förändrar sannolikheten i nästa.
- komplementhändelse
- Händelsen att det sökta inte inträffar.
- oberoende händelser
- Händelser där utfallet i ett steg inte påverkar sannolikheten i nästa.