Första världskriget för åk 8: Från skottet i Sarajevo till Versaillesfreden

Nationalism

En stark känsla av samhörighet med den egna nationen (språk, kultur, historia), ofta med krav på en egen stat. Kunde ena folk, men också skapa konflikter och fiendebilder.

Imperialism

När ett land försöker kontrollera andra områden politiskt och ekonomiskt, ofta som kolonier. Viktigt inslag i stormakternas politik kring 1900.

Kapprustning

Tävlan mellan stater om att bygga starkast militär. Ledde före 1914 till större arméer, nya vapen och detaljerade krigsplaner.

Trippelalliansen

Militär allians mellan Tyska riket, Österrike-Ungern och Italien före 1914. Kärnan Tyskland–Österrike-Ungern kallas ofta centralmakterna i första världskriget.

Trippelententen

Samarbete mellan Frankrike, Ryssland och Storbritannien som motvikt till Tyskland. Ingen helt formell treparts-militärpakt från början, men fungerade som ett block.

Stormakt

Stat med mycket militär, ekonomisk och politisk makt, som påverkar andra länder långt utanför sina gränser.

Franz Ferdinand

Tronföljare i dubbelmonarkin Österrike-Ungern, mördad i Sarajevo 28 juni 1914. Hans död blev den utlösande faktorn för första världskriget.

Balkan – Europas krutdurk

Benämning på Balkanområdet kring 1900 på grund av stark nationalism, fallande imperier och många konflikter som kunde explodera till större krig.

Attentatet i Sarajevo

Mordet på Franz Ferdinand och hans hustru Sophie den 28 juni 1914, utfört av Gavrilo Princip, bosnien-serbisk nationalist.

Ultimatum

Ett mycket hårt krav med hot om allvarliga konsekvenser om det inte accepteras. Österrike-Ungerns ultimatum till Serbien i juli 1914 var en viktig länk mot kriget.

Mobilisering

När ett land kallar in och förbereder sina arméer för krig. Sommaren 1914 gjorde mobiliseringar att flera länder snabbt drogs in i konflikten.

Allianssystem

Nätverk av militära avtal mellan stater. Före 1914 delade de in Europa i två block, vilket gjorde att ett krig mellan två länder snabbt blev ett storkrig.

Schlieffenplanen

Tysklands plan för att snabbt besegra Frankrike genom att gå runt de franska befästningarna, anfalla via Belgien och Luxemburg, omringa Paris och därefter vända sig mot Ryssland.

Invasionen av Belgien 1914

Tysklands intrång i neutrala Belgien i början av första världskriget, enligt Schlieffenplanen. Bröt mot Belgiens neutralitet och ledde till att Storbritannien gick in i kriget mot Tyskland.

Slaget vid Marne (1914)

Avgörande slag i början av september 1914, där franska och brittiska styrkor stoppade den tyska framryckningen mot Paris. Tvingade tyskarna till reträtt och gjorde slut på planen om ett snabbkrig i väst.

Skyttegravskrig

Krigföring där båda sidor gräver omfattande skyttegravar och försvarssystem. Fronten rör sig lite, medan stora förluster uppstår vid försök till genombrott.

Ingenmansland

Området mellan motståndarnas främre skyttegravar. Ofta sönderbombat, fyllt av kratrar, taggtråd och kroppar. Mycket farligt att vistas i under strid.

Västfronten

Fronten i västra Europa, främst mellan Tyskland å ena sidan och Frankrike, Storbritannien m.fl. å andra sidan. Blev tidigt ett utdraget skyttegravskrig.

Skyttegrav

Ett dike, ofta del av ett större system, där soldater kunde skydda sig mot fiendens eld och genomföra försvar och anfall.

Ingenmansland

Området mellan två fiendestyrkors främsta skyttegravar, fullt av kratrar, taggtråd och ofta lik; mycket farligt att korsa.

Skyttegravsfot

Smärtsam och farlig fotskada orsakad av långvarig kyla och fukt, vanlig i skyttegravar; kunde leda till amputation.

Kulspruta

Automatiskt vapen som kan avfyra många skott per minut och som gjorde massanfall över öppna fält extremt blodiga.

Artilleri

Tunga kanoner och haubitsar som skjuter granater över långa avstånd; orsaken till majoriteten av dödsfallen på västfronten.

Giftgas

Kemiska stridsmedel (t.ex. klor-, fosgen- och senapsgas) som användes för att skada eller döda genom kvävning och brännskador.

Hemmets front

Allt som händer i samhället under krig, långt från slagfälten: civilt arbete, ransonering, propaganda, förändrade könsroller och vardagsliv.

Ransonering

System där staten begränsar hur mycket av vissa varor varje person får köpa, ofta med kuponger eller kort, för att fördela brist på ett mer rättvist sätt.

Civila uppoffringar

När människor som inte är soldater accepterar försämrad levnadsstandard, mer arbete, brist på varor och oro för att stödja landets krigsinsats.

Propaganda

Medvetet vinklad information som ska påverka människors åsikter och känslor, till exempel affischer som uppmanar till uppoffringar eller demoniserar fienden.

Censur

När staten eller militären granskar och begränsar vad som får publiceras eller skrivas, till exempel genom att stryka delar av soldaters brev eller stoppa kritiska artiklar.

Könsroller

Föreställningar om vad som är typiskt eller passande för kvinnor respektive män att göra. Under kriget utmanades dessa när kvinnor tog över "mansjobb".

Kolonialsoldat

Soldat rekryterad i en koloni för att strida för kolonialmakten, ofta långt från sitt hemland.

Blockad

Militär avspärrning (ofta till havs) som ska hindra ett land från att importera/exportera varor.

Ubåtskrig

Användning av ubåtar för att sänka fiendens fartyg, både militära och handelsfartyg.

Osmanska riket

Stort rike i Mellanöstern och delar av Europa/Nordafrika. Stred på centralmakternas sida och föll samman efter 1918.

Gallipoli

Halvö i nuvarande Turkiet där blodiga strider 1915 mellan Osmanska riket och allierade styrkor slutade utan genombrott.

ANZAC

Förkortning för Australian and New Zealand Army Corps. Soldater från Australien och Nya Zeeland som stred för Storbritannien.

Ryska revolutionen 1917

En serie revolutioner (februari- och oktoberrevolutionen) som störtade tsarväldet och förde bolsjevikerna till makten. Ledde till att Ryssland lämnade första världskriget.

Freden i Brest-Litovsk

Fred mellan bolsjevikiska Ryssland och centralmakterna, undertecknad i mars 1918. Ryssland gav upp stora territorier men lämnade kriget.

Oinskränkt ubåtskrig

Tysk strategi att utan förvarning sänka fartyg i vissa havsområden för att strypa fiendens handel. Drabbade även neutrala fartyg, bl.a. amerikanska, och bidrog till USA:s krigsinträde.

Zimmermanntelegrammet

Ett hemligt tyskt meddelande 1917 som uppmanade Mexiko att angripa USA i utbyte mot territorium. Avlyssnades av britterna och upprörde den amerikanska opinionen.

Krigströtthet

Långvarig fysisk och psykisk utmattning hos soldater och civila i krig, som leder till minskad stridsvilja, protester och ibland myterier.

Mytteri

När soldater eller sjömän vägrar lyda order eller gör uppror mot sina befäl. Förekom i flera arméer mot slutet av första världskriget.

Vapenvila 11 november 1918

Avtal som stoppade striderna i första världskriget, trädde i kraft kl. 11 den 11 november 1918. Inte en slutlig fred, utan ett eldupphör med hårda villkor för Tyskland.

Versaillesfreden

Fredsfördraget mellan Tyskland och segrarmakterna, undertecknat juni 1919 på slottet Versailles. Innehöll krigsskuldsparagraf, skadestånd och militära begränsningar.

Krigsskuldsparagrafen (artikel 231)

Del av Versaillesfreden där Tyskland och dess allierade accepterar ansvaret för kriget. Gav moralisk och juridisk grund för stora skadeståndskrav.

Skadestånd

Ekonomisk ersättning som Tyskland skulle betala till segrarmakterna för skador orsakade av kriget. Fastställdes 1921 till 132 miljarder guldmark.

Nationernas förbund

Internationell fredsorganisation skapad efter första världskriget på initiativ av USA:s president Wilson. Skulle lösa konflikter genom förhandling, men var svag utan USA som medlem.

Självbestämmanderätt

Idé att folk med gemensam kultur/språk bör få bilda egna stater. Påverkade hur Europas karta ritades om efter kriget, men genomfördes inte konsekvent.

Demokratisering

Process där ett land går mot mer demokrati: allmän rösträtt, fria val, starkare parlament och begränsad makt för enskilda ledare.

Weimarrepubliken

Tysklands demokratiska stat 1919–1933, skapad efter kejsardömets fall. Införde bl.a. allmän rösträtt men föll till slut för nazismen.

Versaillesfreden

Fredsavtalet 1919 som avslutade första världskriget mellan Tyskland och segrarmakterna. Lade skulden på Tyskland och krävde stora skadestånd.

Nationernas förbund (Folkförbundet)

Internationell organisation bildad efter första världskriget för att bevara fred, men den var svag och misslyckades med att stoppa aggressiva stater.

Allmän och lika rösträtt i Sverige

Beslutad 1919, första valet 1921 där kvinnor och män hade samma rösträtt till riksdagen. En central milstolpe i svensk demokratiutveckling.

Neutralitet (Sveriges roll)

Sverige deltog inte militärt i första världskriget men påverkades av brist, hungeruppror och politiska reformer som stärkte demokratin.