Allt som händer i samhället under krig, långt från slagfälten: civilt arbete, ransonering, propaganda, förändrade könsroller och vardagsliv.

System där staten begränsar hur mycket av vissa varor varje person får köpa, ofta med kuponger eller kort, för att fördela brist på ett mer rättvist sätt.

När människor som inte är soldater accepterar försämrad levnadsstandard, mer arbete, brist på varor och oro för att stödja landets krigsinsats.

Medvetet vinklad information som ska påverka människors åsikter och känslor, till exempel affischer som uppmanar till uppoffringar eller demoniserar fienden.

När staten eller militären granskar och begränsar vad som får publiceras eller skrivas, till exempel genom att stryka delar av soldaters brev eller stoppa kritiska artiklar.

Kontroll och begränsning av vad som får sägas, skrivas eller publiceras, ofta av stat eller militär.

Vinklad information som syftar till att påverka människors känslor och åsikter i en bestämd riktning.

Rätten att delta i politiska val. Efter första världskriget utvidgades rösträtten i flera länder till att omfatta fler grupper, bland annat kvinnor.

Sociala och kulturella förväntningar på hur kvinnor och män "ska" bete sig och vilka jobb de "ska" ha.

Hemmets front: Civila, kvinnor och propaganda — Första världskriget för åk 8: Från skottet i Sarajevo till Versaillesfreden

Översikt: Hemmets front under första världskriget

Vad är hemmets front?

När vi pratar om fronten tänker många på skyttegravar och soldater. Men under första världskriget fanns också hemmets front: allt som hände i städer, byar, hem, fabriker och skolor långt från skyttegravarna.

Civila som "soldater"

Eftersom kriget var ett industrikrig behövdes hela samhällets kraft. Civila blev som soldater utan uniform: de arbetade extra mycket, accepterade ransonering och påverkades av propaganda och censur.

Tre huvudspår

I modulen fokuserar vi på: 1) ransonering och civila uppoffringar, 2) kvinnors förändrade roller, 3) propaganda och censur. Du ska kunna ge exempel, förklara förändringar och känna igen typisk propaganda.

Ransonering och brist: Vardagen förändras

Varför ransonering?

När kriget drog ut på tiden tog mat, bränsle och kläder slut. Staterna införde ransonering: alla fick kuponger och fick bara köpa en viss mängd per vecka. Ändå kunde butikshyllorna vara tomma.

Exempel på brist

I Tyskland och Österrike blev bristen extrem. "Rovorvintern" 1916–1917 är känd: många hade nästan bara rovor att äta. I Storbritannien och Frankrike fanns också brist, men import lindrade läget något.

Civila uppoffringar

Civila stod i kö i timmar, odlade mat i trädgårdar och parker, sparade kol genom att elda mindre. Barn och äldre drabbades extra hårt av undernäring och sjukdomar, men regeringar upprepade budskapet: "Alla måste hjälpa till".

Tankeövning: Din vecka med ransonering

Interaktiv övning: Planera din ransonerade vecka

Föreställ dig att du bor i en storstad i ett krigförande land år 1917. Du har ransoneringskort för:

bröd
potatis
lite socker
en liten mängd kött (inte varje dag)

Gör så här i din anteckningsbok eller i huvudet:

Matsedel

Skriv ner hur du skulle äta under en vanlig vecka (frukost, lunch, middag) med dessa begränsningar.
Vad saknar du mest jämfört med din vardag idag?

Vem drabbas mest?

Välj två personer: ett barn, en fabriksarbetare, en äldre person eller en sjuk.
Resonera: Vem påverkas hårdast av bristen, och varför?

Koppling till fronten

Förklara med 2–3 meningar: Varför accepterar många civila ändå ransonering? Hur kopplas deras uppoffring ihop med soldaternas kamp vid fronten?

Använd dina svar som stöd i kommande frågor om civila uppoffringar.

Kvinnor tar plats i arbetslivet

Brist på arbetskraft

När miljontals män låg vid fronten blev det brist på arbetskraft hemma. Ändå måste tåg köras, mat produceras och vapen tillverkas. Lösningen blev att kvinnor tog över många tidigare "mansjobb".

Nya jobb för kvinnor

Kvinnor arbetade i vapenfabriker, blev spårvagns- och busskonduktörer, tog kontorsjobb och slet i jordbruket. De fick egen inkomst och yrkeserfarenhet, men ofta med farlig miljö och lägre lön än män.

Efter kriget: framsteg och bakslag

Efter kriget ville många att kvinnor skulle tillbaka till hemmet. Men krigserfarenheterna stärkte kraven på rösträtt och lika rättigheter. I flera länder fick kvinnor rösträtt några år efter kriget, delvis tack vare insatserna på hemmets front.

Exempel: En dag i livet för en kvinnlig fabriksarbetare

Maries arbetsdag

Marie, 22 år i Frankrike 1917, arbetar 07–19 i en ammunitionsfabrik. Hon fyller granater med sprängämnen, andas in giftig luft och tjänar mindre än en man. Hemma väntar trång bostad, ransonerad mat och hushållsarbete.

Propaganda runt henne

På väg till fabriken ser Marie affischer: soldater som stormar med texten "Stöd våra hjältar – arbeta hårdare", leende kvinnor i fabriker: "Kvinnor, ert land behöver er!". Budskapet: hennes slit är lika viktigt som soldatens.

Censur och oro

På kvällen läser familjen brev från brodern vid fronten. De vet att breven granskas av censuren, så han kan inte skriva allt. Maries vardag visar hur civila uppoffringar, kvinnors nya roller, propaganda och censur hänger ihop.

Propaganda och censur: Att styra tankar och känslor

Vad är propaganda?

Propaganda är medvetet vinklad information som ska påverka åsikter och känslor. Under första världskriget användes den för att få män att ta värvning, civila att acceptera ransonering och för att hålla moralen uppe.

Typiska drag i affischer

Propagandaaffischer hade starka färger, enkla budskap, mycket känslor och symboler som flaggor och familjer. Fienden framställdes ofta som barbar eller hot mot kvinnor och barn för att väcka rädsla och hat.

Censurens roll

Med censur kontrollerade staten brev och tidningar. Viss information förbjöds eller försenades. Syftet var både att skydda militära hemligheter och att hindra kritik som kunde minska viljan att fortsätta kriget.

Snabbkoll: Propaganda och civila uppoffringar

Testa dina kunskaper om hemmets front.

Vilket påstående stämmer BÄST med hur propaganda användes på hemmets front under första världskriget?

Den gav en helt objektiv bild av läget vid fronten.
Den användes för att motivera civila att acceptera ransonering och arbeta hårdare.
Den riktades bara till soldater, inte till kvinnor och barn.

Show Answer

Answer: B) Den användes för att motivera civila att acceptera ransonering och arbeta hårdare.

Propagandan var inte objektiv och riktades till hela befolkningen. Ett viktigt mål var att få civila att acceptera ransonering, arbeta hårdare och hålla modet uppe, därför är alternativ 2 korrekt.

Bildanalys utan bild: Föreställ dig en propagandaaffisch

Övning: Föreställ dig och analysera en propagandaaffisch

Föreställ dig följande affisch i detalj:

En soldat i uniform står i förgrunden, stark och modig.
Bakom honom syns en fabrik med rykande skorstenar.
I ett hörn: en kvinna i arbetskläder som håller ett barn i famnen.
Text högst upp: "Vi kämpar tillsammans!"

Gör nu detta (skriv gärna ner dina svar):

Beskriv känslan

Vilka känslor försöker affischen väcka hos den som ser den? (minst två)

Koppling till hemmets front

Hur visar bilden att både soldaten och de civila är viktiga i kriget?

Vem är målgruppen?

Vem tror du affischen riktar sig mest till: soldater, kvinnor, fabriksarbetare, barn? Motivera.

Budskapet mellan raderna

Vilket outtalat budskap finns? (till exempel om könsroller, plikt, nationell enhet)

Den här typen av bildanalys kan du använda på riktiga affischer från första världskriget – och också på moderna reklamer och politiska kampanjer.

Repetition av nyckelbegrepp

Använd korten för att repetera viktiga begrepp från hemmets front.

Hemmets front: Allt som händer i samhället under krig, långt från slagfälten: civilt arbete, ransonering, propaganda, förändrade könsroller och vardagsliv.
Ransonering: System där staten begränsar hur mycket av vissa varor varje person får köpa, ofta med kuponger eller kort, för att fördela brist på ett mer rättvist sätt.
Civila uppoffringar: När människor som inte är soldater accepterar försämrad levnadsstandard, mer arbete, brist på varor och oro för att stödja landets krigsinsats.
Propaganda: Medvetet vinklad information som ska påverka människors åsikter och känslor, till exempel affischer som uppmanar till uppoffringar eller demoniserar fienden.
Censur: När staten eller militären granskar och begränsar vad som får publiceras eller skrivas, till exempel genom att stryka delar av soldaters brev eller stoppa kritiska artiklar.
Könsroller: Föreställningar om vad som är typiskt eller passande för kvinnor respektive män att göra. Under kriget utmanades dessa när kvinnor tog över "mansjobb".
Rösträtt för kvinnor: Politisk rättighet som kvinnor i flera länder fick några år efter första världskriget, delvis med motiveringen att de bevisat sin betydelse på hemmets front.

Key Terms

censur: Kontroll och begränsning av vad som får sägas, skrivas eller publiceras, ofta av stat eller militär.
propaganda: Vinklad information som syftar till att påverka människors känslor och åsikter i en bestämd riktning.
rösträtt: Rätten att delta i politiska val. Efter första världskriget utvidgades rösträtten i flera länder till att omfatta fler grupper, bland annat kvinnor.
könsroller: Sociala och kulturella förväntningar på hur kvinnor och män "ska" bete sig och vilka jobb de "ska" ha.
ransonering: Statligt system för att begränsa konsumtionen av bristvaror, ofta med kuponger, för att resurserna ska räcka längre.
hemmets front: Begrepp för den del av kriget som utspelar sig i det civila samhället: arbete, vardagsliv, propaganda och uppoffringar långt från frontlinjen.
civila uppoffringar: Försämringar i vardagslivet som civila accepterar under krig, till exempel mindre mat, mer arbete och ökad oro.