Vapenvila 11 november 1918

Avtal som stoppade striderna i första världskriget, trädde i kraft kl. 11 den 11 november 1918. Inte en slutlig fred, utan ett eldupphör med hårda villkor för Tyskland.

Fredsfördraget mellan Tyskland och segrarmakterna, undertecknat juni 1919 på slottet Versailles. Innehöll krigsskuldsparagraf, skadestånd och militära begränsningar.

Ekonomisk ersättning som Tyskland skulle betala till segrarmakterna för skador orsakade av kriget. Fastställdes 1921 till 132 miljarder guldmark.

Internationell fredsorganisation skapad efter första världskriget på initiativ av USA:s president Wilson. Skulle lösa konflikter genom förhandling, men var svag utan USA som medlem.

Ett avtal om att tillfälligt eller permanent stoppa strider utan att nödvändigtvis lösa alla politiska frågor i en fred.

Nedsättande uttryck för ett fredsavtal som upplevs som helt påtvingat av segraren utan verkligt inflytande för den besegrade sidan.

När ett lands militär tar kontroll över ett område som tillhör ett annat land.

Ekonomisk ersättning som ett land måste betala efter ett krig för de skador som orsakats.

Slutet på slakten: Vapenvila och Versaillesfreden — Första världskriget för åk 8: Från skottet i Sarajevo till Versaillesfreden

Q: Vad var huvudsyftet med krigsskuldsparagrafen (artikel 231) i Versaillesfreden?

Att juridiskt motivera kravet på skadestånd från Tyskland. Artikel 231 slog fast att Tyskland och dess allierade bar ansvaret för kriget. Detta användes som juridisk grund för att kräva stora skadestånd. Militära begränsningar och Nationernas förbund reglerades i andra delar av fördraget.

Från fronten till förhandlingsbordet

Ett utmattat Europa

Hösten 1918 är Europas stormakter utmattade. Miljontals är döda eller skadade, ekonomierna är sönderkörda och hemmaopinionen är trött på ransonering, censur och ständig sorg.

Avgörande händelser

USA går in i kriget 1917 med fräscha trupper. Ryssland lämnar efter revolutionen och freden i Brest-Litovsk 1918. Tysklands sista stora offensiv våren 1918 stoppas av de allierade.

Tysklands sammanbrott

Sommaren–hösten 1918 pressas Tyskland tillbaka. Missnöjet växer, strejker och myterier bryter ut. Tysklands allierade ger upp en efter en och begär vapenvila.

Från vapen till ord

När Tyskland inser att kriget inte går att vinna militärt blir vapenvila enda utvägen. Men att få tyst på kanonerna är bara första steget – nu väntar den svåra fredsförhandlingen.

Vapenvilan 11 november 1918 – vad innebar den?

Inte fred – men tystare kanoner

Vapenvilan 11 november 1918 stoppade striderna men var inte en slutlig fred. Den började kl. 11 den dagen och markerar slutet på själva skjutandet på västfronten.

Hårda villkor för Tyskland

Tyskland tvingas till omedelbart eldupphör, reträtt bakom Rhen, allierad ockupation av Rhenlandet och att lämna ifrån sig stora mängder vapen, flygplan och fartyg.

Wilson och de 14 punkterna

USA:s president Woodrow Wilsons 14 punkter talar om öppen diplomati, nationers självbestämmande och en internationell fredsorganisation – Nationernas förbund.

Oenighet bland segrarna

Frankrike och Storbritannien vill straffa och försvaga Tyskland. Wilson vill skapa en mer rättvis och stabil fred. Den konflikten följer med in i Versailles.

Reflektionsövning: Hur känns en vapenvila?

Föreställ dig att du är en tysk soldat vid västfronten den 11 november 1918.

Skriv (mentalt eller på papper) tre ord som beskriver vad du känner när du får veta att vapenvila ska gälla från kl. 11.
Fundera: Vad skulle göra dig misstänksam eller orolig trots att skjutandet slutar?
Jämför sedan med hur en fransk civilperson i en krigshärjad by kan känna samma dag. Vilka känslor är lika, vilka är olika?

Tips: Tänk på trötthet, sorg, hämndlystnad, lättnad, rädsla för framtiden, hunger, propaganda du hört under kriget.

Skriv gärna ner två korta meningar:

"Som tysk soldat skulle jag..."
"Som fransk civilperson skulle jag..."

Versaillesfreden – vilka bestämde?

Paris 1919

Efter vapenvilan samlas segrarmakterna i Paris. Det viktigaste resultatet blir Versaillesfreden, undertecknad i juni 1919 på slottet Versailles utanför Paris.

Frankrikes mål

Frankrike, lett av Clemenceau, vill ha säkerhet mot nya tyska angrepp, kräver hårda skadestånd och vill kraftigt försvaga Tyskland militärt och territoriellt.

Storbritannien och USA

Storbritannien vill ha maktbalans och handel, inte total kollaps i Tyskland. USA:s Wilson driver 14 punkter och Nationernas förbund, mer skeptisk till extremt hårda straff.

De besegrades roll

Tyskland och andra besegrade stater får inte delta i förhandlingarna, bara skriva under färdiga avtal. I Tyskland upplevs detta som en påtvingad diktatfred.

Krigsskuldsparagrafen – artikel 231

Vad är artikel 231?

Artikel 231 i Versaillesfreden, krigsskuldsparagrafen, slår fast att Tyskland och dess allierade accepterar ansvaret för de skador och förluster som de allierade lidit i kriget.

Moralisk och juridisk betydelse

Paragrafen pekar ut Tyskland som huvudansvarigt för kriget och fungerar som juridisk grund för de stora skadestånd som krävs av Tyskland efter kriget.

Reaktioner i Tyskland

Många tyskar ser artikeln som djupt orättvis och förödmjukande. Nationalister och högerextrema grupper använder den som bevis på att landet blivit förrått.

Senare forskning

Dagens historieforskning betonar att Tyskland bar stort ansvar, men inte var ensamt skyldigt. Även andra stormakter bidrog till krigsutbrottet genom upprustning och allianspolitik.

Skadestånd och militära begränsningar

Ekonomiska skadestånd

Tyskland ska betala enorma skadestånd, fastställda 1921 till 132 miljarder guldmark, i form av pengar, kol, stål och fartyg till främst Frankrike och Belgien.

Ekonomiska följder

Skadestånden pressar den redan svaga tyska ekonomin. När betalningarna brister leder det till konflikter, ockupation av Ruhr 1923 och bidrar till hyperinflationen samma år.

Militära begränsningar

Tysk armé max 100 000 man, ingen allmän värnplikt, inget flygvapen, starka begränsningar på flottan. Rhenlandet ska vara demilitariserat utan tyska trupper.

Upplevd orättvisa

Syftet är att hindra nytt krig, men i Tyskland upplevs begränsningarna som förnedrande, särskilt eftersom andra stater inte nedrustar lika hårt.

Europakartan ritas om – före och efter

Före kriget

1914 domineras Centraleuropa av stora imperier: Tyska riket, Österrike-Ungern, Ryska imperiet och Osmanska riket. Några av dagens länder finns inte alls som egna stater.

Nya stater i Europa

Efter kriget uppstår eller återuppstår stater som Polen, Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Finland, Estland, Lettland och Litauen. De byggs ofta på tanken om nationellt självbestämmande.

Imperier som faller

Österrike-Ungern splittras i flera mindre länder. Tyskland förlorar områden till grannar. Osmanska riket krymper kraftigt; ur dess kvarvarande kärna växer Turkiet fram.

En mer splittrad karta

Om du jämför kartor före och efter kriget ser du hur några få jättelika riken ersätts av många mindre stater med ofta komplicerade och konfliktfyllda gränser.

Snabbkoll: Krigsskuldsparagrafen

Testa din förståelse av krigsskuldsparagrafen (artikel 231).

Vad var huvudsyftet med krigsskuldsparagrafen (artikel 231) i Versaillesfreden?

Att juridiskt motivera kravet på skadestånd från Tyskland
Att direkt bestämma hur stor Tysklands armé fick vara
Att skapa Nationernas förbund
Att ge Tyskland rätt att behålla alla sina kolonier

Show Answer

Answer: A) Att juridiskt motivera kravet på skadestånd från Tyskland

Artikel 231 slog fast att Tyskland och dess allierade bar ansvaret för kriget. Detta användes som juridisk grund för att kräva stora skadestånd. Militära begränsningar och Nationernas förbund reglerades i andra delar av fördraget.

Orsaker och följder: Länka första och andra världskriget

Fundera på hur Versaillesfreden både avslutade ett krig och bidrog till nästa.

Skriv ner minst tre punkter som gjorde många tyskar missnöjda med Versaillesfreden. Exempel: krigsskuldsparagrafen, skadestånden, förlorade områden.
För varje punkt: Förklara med en mening hur den kan ha gjort det lättare för extrema politiska rörelser (som nazismen) att få stöd på 1920- och 1930-talen.
Avsluta med en mening: "Om jag hade suttit vid förhandlingsbordet i Versailles skulle jag ha ändrat på... därför att...".

Tips: Fokusera på känslor som förödmjukelse, orättvisa och revanschlust, men också på ekonomiska problem och politisk instabilitet.

Repetera nyckelbegrepp

Använd korten för att repetera viktiga begrepp från modulen.

Vapenvila 11 november 1918: Avtal som stoppade striderna i första världskriget, trädde i kraft kl. 11 den 11 november 1918. Inte en slutlig fred, utan ett eldupphör med hårda villkor för Tyskland.
Versaillesfreden: Fredsfördraget mellan Tyskland och segrarmakterna, undertecknat juni 1919 på slottet Versailles. Innehöll krigsskuldsparagraf, skadestånd och militära begränsningar.
Krigsskuldsparagrafen (artikel 231): Del av Versaillesfreden där Tyskland och dess allierade accepterar ansvaret för kriget. Gav moralisk och juridisk grund för stora skadeståndskrav.
Skadestånd: Ekonomisk ersättning som Tyskland skulle betala till segrarmakterna för skador orsakade av kriget. Fastställdes 1921 till 132 miljarder guldmark.
Nationernas förbund: Internationell fredsorganisation skapad efter första världskriget på initiativ av USA:s president Wilson. Skulle lösa konflikter genom förhandling, men var svag utan USA som medlem.
Självbestämmanderätt: Idé att folk med gemensam kultur/språk bör få bilda egna stater. Påverkade hur Europas karta ritades om efter kriget, men genomfördes inte konsekvent.
Demilitariserad zon: Område där militär trupp och befästningar är förbjudna. Rhenlandet gjordes till en sådan zon för att skapa avstånd mellan Tyskland och Frankrike.

Key Terms

Vapenvila: Ett avtal om att tillfälligt eller permanent stoppa strider utan att nödvändigtvis lösa alla politiska frågor i en fred.
Diktatfred: Nedsättande uttryck för ett fredsavtal som upplevs som helt påtvingat av segraren utan verkligt inflytande för den besegrade sidan.
Ockupation: När ett lands militär tar kontroll över ett område som tillhör ett annat land.
Skadestånd: Ekonomisk ersättning som ett land måste betala efter ett krig för de skador som orsakats.
Hyperinflation: Extrem och snabb prisstegring där pengarnas värde rasar, ofta kopplad till ekonomiska kriser och politisk instabilitet.
Versaillesfreden: Det fredsavtal som 1919 formellt avslutade kriget mellan Tyskland och segrarmakterna efter första världskriget.
Demilitariserad zon: Område där det enligt avtal är förbjudet att ha militär trupp eller militära anläggningar.
Nationernas förbund: Internationell organisation bildad efter första världskriget för att bevara freden genom samarbete och förhandlingar mellan stater.
Självbestämmanderätt: Principen att folkgrupper ska ha rätt att själva bestämma över sin politiska status, till exempel genom att bilda en egen stat.
Krigsskuldsparagrafen (artikel 231): Bestämmelse i Versaillesfreden som lade ansvaret för kriget på Tyskland och dess allierade och gav grund för skadeståndskrav.