Nerver, hormoner och diabetes: Så fungerar kroppen

Nervsystemet

Kroppens snabba styrsystem som använder elektriska signaler (nervimpulser) för att skicka information mellan hjärna, ryggmärg och resten av kroppen.

Hormonsystemet (endokrina systemet)

Kroppens kemiska styrsystem som använder hormoner i blodet för att reglera långsammare och mer långvariga processer, t.ex. tillväxt, pubertet och blodsocker.

Hormon

Kemiskt ämne som tillverkas i en körtel, frisätts till blodet och påverkar celler i andra delar av kroppen.

Insulin

Hormon från bukspottkörteln som sänker blodsockret genom att få celler att ta upp glukos och genom att lagra glukos som glykogen i levern.

Glukagon

Hormon från bukspottkörteln som höjer blodsockret genom att få levern att bryta ner glykogen till glukos och släppa ut det i blodet.

Blodsocker (glukos i blodet)

Det socker (glukos) som finns löst i blodet och fungerar som viktigt bränsle för kroppens celler, särskilt hjärnan.

Centrala nervsystemet (CNS)

Består av hjärnan och ryggmärgen. Bearbetar information, fattar beslut och samordnar kroppens funktioner.

Perifera nervsystemet (PNS)

Alla nerver ute i kroppen som går till och från CNS. Transporterar signaler mellan kroppens organ och CNS.

Sensorisk nerv

Nerv som leder signaler från sinnesorgan, hud och andra receptorer IN till CNS.

Motorisk nerv

Nerv som leder signaler från CNS UT till muskler och körtlar.

Reflex

Snabb, automatisk reaktion som ofta styrs via en reflexbåge i ryggmärgen för att skydda kroppen.

Reflexbåge

Den nervbana som går från receptor → sensorisk nerv → ryggmärg → motorisk nerv → muskel, utan att först passera hjärnan.

Nervcell (neuron)

En specialiserad cell som tar emot, bearbetar och skickar vidare information i form av elektriska och kemiska signaler.

Dendrit

Korta utskott från nervcellens cellkropp som tar emot signaler från andra celler.

Axon

Långt utskott från nervcellen som leder nervsignalen bort från cellkroppen till synapserna.

Myelin

Fettlager runt många axon som isolerar nervtråden och gör att nervsignalen går snabbare genom saltatorisk fortledning.

Synaps

Kontaktställe där en nervcell kommunicerar med en annan cell, oftast via kemiska signalsubstanser över en synapsspalta.

Aktionspotential

En snabb, elektrisk impuls som uppstår när nervcellens membran plötsligt ändrar spänning och som sprids längs axonet.

Perifer nerv

Nerv som går ut från hjärna/ryggmärg till kroppens olika delar (armar, ben, ansikte osv.).

Kompression

Tryck på en nerv, t.ex. vid karpaltunnelsyndrom eller när en kroppsdel "somnar".

Perifer neuropati

Samlingsnamn för sjukdomar där perifera nerver skadas, t.ex. vid diabetes.

Parestesier

Onormala känselförnimmelser som stickningar, myrkrypningar eller pirr.

Neuropatisk smärta

Smärta som beror på skada eller sjukdom i nervsystemet, ofta brännande eller ilande.

Karpaltunnelsyndrom

Tillstånd där medianusnerven kläms i handleden, ger domningar och stickningar i tummen, pek- och långfinger.

Hormon

Kemisk budbärare som produceras i körtlar eller särskilda celler, släpps ut i blodet och påverkar celler med rätt receptor.

Endokrin körtel

Körtel som släpper ut sina hormoner direkt i blodet (utan utförsgång), t.ex. hypofysen och sköldkörteln.

Hypofys

Liten körtel under hjärnan som producerar styrhormoner och kopplar ihop nervsystemet med hormonsystemet.

Sköldkörtel

Körtel på halsens framsida som producerar T3 och T4 och reglerar ämnesomsättning och energiförbrukning.

Bukspottkörtel (pankreas)

Körtel bakom magsäcken som producerar matsmältningsenzymer och hormonerna insulin och glukagon.

Insulin

Hormon som sänker blodsockret genom att hjälpa glukos in i cellerna, främst i lever, muskler och fettväv.

Bukspottkörtel (pankreas)

En körtel bakom magsäcken som både producerar matsmältningsenzymer och hormonerna insulin och glukagon, vilka reglerar blodsockret.

Insulin

Hormon från betaceller i bukspottkörteln som sänker blodsockret genom att öka cellernas upptag av glukos och stimulera lagring av energi (bl.a. glykogen i lever och muskler).

Glukagon

Hormon från alfaceller i bukspottkörteln som höjer blodsockret genom att stimulera levern att bryta ner glykogen och bilda nytt glukos.

Blodsocker (blodglukos)

Mängden glukos i blodet, oftast mätt i mmol/L. Behöver hållas inom ett visst intervall för att hjärnan och kroppen ska fungera normalt.

Glykogen

Lagringsform av glukos som främst finns i lever och muskler. Kan snabbt brytas ner till glukos när kroppen behöver extra energi.

Insulinresistens

Tillstånd där kroppens celler reagerar sämre på insulin, så att glukos inte tas upp lika effektivt. Vanligt vid typ 2-diabetes.

Diabetes

En grupp sjukdomar där blodsockret är förhöjt under lång tid på grund av problem med insulinproduktion, insulinverkan eller båda.

Typ 1-diabetes

Autoimmun sjukdom där immunförsvaret förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Leder till nästan total insulinbrist och kräver insulinbehandling livet ut.

Typ 2-diabetes

Sjukdom där kroppen är insulinresistent (cellerna svarar sämre på insulin) och/eller inte producerar tillräckligt med insulin. Utvecklas ofta långsamt och är kopplad till ärftlighet, livsstil och ålder.

Insulinbrist

Tillstånd där kroppen producerar för lite eller inget insulin alls. Typiskt vid typ 1-diabetes, men kan också uppstå senare vid typ 2-diabetes när betacellerna blivit uttröttade.

Insulinresistens

När kroppens celler reagerar sämre på insulin. Insulinet finns, men "nyckeln" passar sämre i låset, så glukos har svårare att komma in i cellerna.

Blodsocker (blodglukos)

Mängden glukos (socker) som finns i blodet, ofta angivet i mmol/L i Sverige. Påverkas av mat, fysisk aktivitet, hormoner och läkemedel.

Diabetisk neuropati

Nervskada som beror på långvarigt förhöjt blodsocker hos personer med diabetes. Drabbar ofta fötter och ben först.

AGEs (Advanced Glycation End products)

Skadliga ämnen som bildas när socker fastnar på proteiner och fetter i kroppen. Bidrar till skador på blodkärl och nerver.

Skyddskänsel i foten

Förmågan att känna tryck, smärta och temperatur så att man märker skav, sår och värme i tid. Viktig för att undvika fotsår.

Monofilamenttest

En enkel undersökning där en tunn plasttråd används för att testa känseln under foten. Hjälper till att upptäcka nedsatt skyddskänsel.

Varför fötterna drabbas först

Nerverna till fötterna är långa och beroende av små blodkärl som lätt skadas vid diabetes. Därför visar sig nervskador ofta tidigt i fötterna.

Insulin

Ett hormon som hjälper socker (glukos) att ta sig från blodet in i kroppens celler. Brist eller nedsatt effekt av insulin ligger bakom diabetes.

Blodsockerkontroll

Att hålla blodsockernivån så jämn och nära målområdet som möjligt genom mat, rörelse, läkemedel och egenvård.

Diabetisk neuropati

Nervskada som orsakas av långvarigt förhöjt blodsocker. Ger ofta domningar, stickningar, smärta eller känselbortfall, särskilt i fötterna.

Egenvård vid diabetes

Det du själv gör i vardagen för att hantera din diabetes: mat, rörelse, fotvård, blodsockermätning, läkemedel och att söka vård i tid.

Fotkontroll

Daglig eller regelbunden genomgång av fötterna för att upptäcka sår, rodnad, sprickor eller andra förändringar i tid.

Insulinresistens

Tillstånd där kroppens celler svarar sämre på insulin. Vanligt vid typ 2-diabetes och påverkas av bl.a. vikt, rörelse och sömn.