Chapter 4 of 10
När slår det till? Förutsättningar för sanktionsavgift enligt produktsäkerhetslagen
Att en regel överträds innebär inte automatiskt en sanktionsavgift – tröskeln är juridiskt preciserad. I denna modul bryts lagtexten ned till tydliga kriterier för när en sanktionsavgift kan och ska beslutas.
Överblick: Sanktionsavgifter enligt produktsäkerhetslagen
Fokus i modulen
Här fokuserar vi på när sanktionsavgift kan beslutas enligt produktsäkerhetslagen, särskilt 37–40 §§ PSL. Vi går från lagtext till konkreta kriterier.
EU-bakgrund: GPSR
Sedan GPSR (EU) 2023/988 började gälla 2024 har EU:s produktsäkerhetsregler moderniserats. De svenska reglerna om sanktionsavgift i PSL gäller dock fortfarande parallellt.
Koppling till tidigare moduler
Du har redan sett vilka aktörer och produkter som omfattas och vilka skyldigheter som kan kosta. Nu fokuserar vi på själva tröskeln för när en sanktionsavgift blir aktuell.
Mål med modulen
Efter modulen ska du kunna: 1) förklara rollen för 37–40 §§ PSL, och 2) pröva ett scenario stegvis: räcker omständigheterna för att besluta sanktionsavgift?
Steg 1: Var hittar vi reglerna? 37–40 §§ PSL
Var finns reglerna?
Reglerna om sanktionsavgift finns i 37–40 §§ PSL. De fungerar som ett ramverk runt de materiella skyldigheterna du sett i tidigare moduler.
37 § PSL – Vad kan ge avgift?
37 § anger vilka överträdelser som kan leda till sanktionsavgift och att avgiften riktas mot näringsidkare som brutit mot vissa skyldigheter.
38–39 §§ PSL – Belopp och förfarande
38 § reglerar avgiftens storlek och bedömningsfaktorer. 39 § tar upp förfarandet och tidsgränser (preskription) för beslut om avgift.
40 § PSL – Förhållande till straff
40 § klargör hur sanktionsavgift förhåller sig till straffansvar, så att samma överträdelse inte ska leda till både böter/fängelse och sanktionsavgift i strid med principen om ne bis in idem.
Steg 2: Vilka typer av överträdelser kan leda till sanktionsavgift?
Krav på konkret överträdelse
Sanktionsavgift kräver en konkret överträdelse av en bestämmelse som 37 § PSL pekar ut. Allmänt dåligt beteende räcker inte.
Typiska överträdelser (1–2)
1) Utsläppande av farlig produkt i strid med säkerhetskraven. 2) Underlåtenhet att agera vid känd risk, t.ex. att inte återkalla eller varna konsumenter.
Typiska överträdelser (3–4)
3) Bristande samarbete med tillsynsmyndighet (ej följa föreläggande). 4) Brister i märkning, information och spårbarhet som krävs för säker användning.
Checklista vid analys
1) Vilken paragraf är överträdd? 2) Är den kopplad till sanktionsavgift via 37 § PSL? Om nej: då kan det vara felaktigt, men ingen sanktionsavgift enligt PSL.
Steg 3: Subjektiva rekvisit – uppsåt och oaktsamhet
Varför subjektiva rekvisit?
För sanktionsavgift räcker inte bara en objektiv regelöverträdelse. Det krävs normalt uppsåt eller oaktsamhet hos näringsidkaren.
Uppsåt
Uppsåt: näringsidkaren insåg omständigheterna och accepterade risken. Exempel: man vet att produkten är osäker men säljer ändå av ekonomiska skäl.
Oaktsamhet
Oaktsamhet: näringsidkaren borde ha insett risken om hen agerat så noggrant som kan krävas, givet roll, branschpraxis och tillgänglig kunskap.
När ingen avgift bör tas ut
Om överträdelsen beror på en oförutsebar defekt trots goda rutiner och kontroller saknas normalt skuld. Då ska sanktionsavgift inte tas ut.
Steg 4: Exempel – samma regelbrott, olika skuld
Upplägg: tre scenarier
Vi ser på tre varianter av samma problem med en farlig vattenkokare: A) uppsåt, B) oaktsamhet, C) ingen skuld. Objektivt är regelbrottet likartat.
Scenario A – Uppsåt
Företaget vet via tester att isoleringen är farlig men väljer att sälja ändå. Tydlig insikt och acceptans av risken. Stark grund för sanktionsavgift.
Scenario B – Oaktsamhet
Företaget litar blint på en ny leverantör utan egna kontroller. För elprodukter förväntas mer. Detta talar för oaktsamhet.
Scenario C – Ingen skuld
Trots goda tester och rutiner uppstår ett extremt ovanligt dolt fel. Här saknas normalt uppsåt/oaktsamhet, så sanktionsavgift bör inte tas ut.
Steg 5: Objektiva omständigheter – hur allvarlig är överträdelsen?
Varför allvarlighetsbedömning?
När skuld är klar måste myndigheten bedöma överträdelsens allvar. Det påverkar om och hur högt sanktionsavgiften ska sättas enligt 38 § PSL.
Riskens art och omfattning
Allvarliga risker (död, svår skada, barnprodukter) väger tyngre än lindriga. Produkter för barn eller sårbara grupper skärper bedömningen.
Varaktighet, spridning och agerande
Långvariga, spridda överträdelser och passivitet efter upptäckt talar för högre avgift. Snabb återkallelse och gott samarbete är förmildrande.
Proportionalitet
Sanktionsavgiften ska vara kännbar men rimlig. Tillsynsmyndigheten gör en helhetsbedömning med preventiv effekt som mål.
Steg 6: Tillämpa en beslutsmodell – när slår avgiften till?
Steg 6: Tillämpa en beslutsmodell – när slår avgiften till?
Använd följande 5-stegsmodell på ett eget exempel (t.ex. en leksak, en laddare eller ett kosmetikaprodukt):
- Identifiera aktören
- Är det en näringsidkare som omfattas av PSL (tillverkare, importör, distributör, onlineplattform)?
- Hitta den överträdda bestämmelsen
- Vilken konkret skyldighet är överträdd? (t.ex. säkerhetskrav, informationskrav, föreläggande från myndighet)
- Kontrollera sanktionskoppling
- Är den här skyldigheten en av dem som 37 § PSL knyter sanktionsavgift till?
- Bedöm uppsåt/oaktsamhet
- Vad visste aktören, vad borde den ha vetat, vilka rutiner fanns?
- Väg allvar och följder
- Hur farlig är produkten, hur många drabbas, hur agerade företaget när felet upptäcktes?
Uppgift
- Välj en produkt och ett tänkt fel (t.ex. barnleksak med små delar som kan lossna).
- Skriv korta stödord under varje steg 1–5.
- Avsluta med en egen slutsats: "Ja, sanktionsavgift bör kunna tas ut" eller "Nej, tröskeln är inte uppnådd", och motivera med 2–3 meningar.
Om du gör detta i grupp: jämför era bedömningar och diskutera var ni drog gränsen för oaktsamhet och allvar.
Steg 7: Snabbtest – vad krävs för sanktionsavgift?
Steg 7: Snabbtest – vad krävs för sanktionsavgift?
Besvara frågan nedan utifrån det du lärt dig om 37–40 §§ PSL.
Vilket av följande påståenden beskriver **bäst** när sanktionsavgift kan tas ut enligt produktsäkerhetslagen?
- Så snart en produkt visat sig farlig för någon konsument, oavsett om företaget kunnat förutse risken eller inte.
- När en näringsidkare uppsåtligen eller av oaktsamhet överträtt en bestämmelse som 37 § PSL kopplar till sanktionsavgift, och överträdelsen är tillräckligt allvarlig med hänsyn till risk, varaktighet och omständigheter.
- Endast när ett företag dömts för brott i domstol för samma beteende, så att sanktionsavgiften kan läggas ovanpå straffet och förstärka den allmänpreventiva effekten.
Show Answer
Answer: B) När en näringsidkare uppsåtligen eller av oaktsamhet överträtt en bestämmelse som 37 § PSL kopplar till sanktionsavgift, och överträdelsen är tillräckligt allvarlig med hänsyn till risk, varaktighet och omständigheter.
Alternativ 2 är korrekt. Det krävs att en sanktionsgrundande bestämmelse (via 37 § PSL) överträtts av en näringsidkare med uppsåt eller oaktsamhet, och att en proportionalitetsbedömning enligt bl.a. 38 § PSL talar för att avgift ska tas ut. Alternativ 1 bortser från skuldkravet. Alternativ 3 strider mot reglerna i 40 § PSL om förhållandet till straff.
Steg 8: Repetition av nyckelbegrepp
Steg 8: Repetition av nyckelbegrepp
Använd korten för att repetera de viktigaste begreppen kring sanktionsavgift enligt PSL.
- 37–40 §§ PSL
- Samlar reglerna om **sanktionsavgift** i produktsäkerhetslagen: vilka överträdelser som kan ge avgift, hur avgiften bestäms, förfarande/preskription samt förhållandet till straff.
- Sanktionssanktionerad bestämmelse
- En konkret skyldighet i PSL eller kompletterande regler som **37 § PSL** uttryckligen kopplar till möjligheten att ta ut sanktionsavgift.
- Uppsåt
- Näringsidkaren **insåg** de faktiska omständigheterna och **accepterade** risken eller följden av sitt handlande, men agerade ändå.
- Oaktsamhet
- Näringsidkaren har inte varit så **försiktig och noggrann** som kan krävas i situationen, dvs. borde ha insett risken/bristen.
- Proportionalitetsbedömning
- Helhetsbedömning av bl.a. **risk, varaktighet, omfattning, företagets agerande och tidigare överträdelser** för att avgöra om och hur hög sanktionsavgiften ska vara.
- Förhållande till straff (40 § PSL)
- Reglerar att sanktionsavgift inte ska tas ut på ett sätt som innebär otillåten **dubbelbestraffning** i förhållande till straffrättsliga sanktioner.
Key Terms
- Uppsåt
- Subjektivt rekvisit som innebär att den handlande insåg de faktiska omständigheterna och ändå ville eller accepterade den förbjudna handlingen eller följden.
- Oaktsamhet
- Subjektivt rekvisit som innebär att den handlande inte uppfyllt den aktsamhetsnivå som kan krävas i situationen, även om hen inte avsåg följden.
- Preskription
- Tidsgräns efter vilken sanktionsavgift inte längre får beslutas för en viss överträdelse.
- Näringsidkare
- Fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt tillhandahåller produkter eller tjänster, t.ex. tillverkare, importör, distributör eller plattformsoperatör.
- Sanktionsavgift
- Administrativ ekonomisk sanktion som beslutas av tillsynsmyndighet mot näringsidkare som överträtt vissa bestämmelser, utan att det är fråga om straff (böter/fängelse).
- Proportionalitet
- Rättslig princip som innebär att en åtgärd (t.ex. sanktionsavgift) inte får vara mer ingripande än vad som är nödvändigt och rimligt i förhållande till syftet och överträdelsens allvar.
- Produktsäkerhetslagen (PSL)
- Svensk ramlag (2004:451) som reglerar säkerheten hos konsumentprodukter och vissa tjänster på den svenska marknaden.
- General Product Safety Regulation (GPSR)
- EU:s allmänna produktsäkerhetsförordning (EU) 2023/988, som sedan 2024 kompletterar och delvis ersätter tidigare direktiv på EU-nivå och ställer moderna krav på produktsäkerhet.