Sanktionsavgift (produktsäkerhet)

En administrativ ekonomisk sanktion som kan tas ut av domstol efter ansökan från tillsynsmyndighet vid vissa överträdelser av produktsäkerhetsregler, som alternativ eller komplement till straff.

Hur många produkter som berörs, hur länge bristen pågått och hur stor del av marknaden/konsumenterna som kan ha exponerats för den farliga produkten.

Att sanktionsavgiften ska vara tillräckligt kännbar för företaget så att det inte lönar sig att bryta mot reglerna, varken för det aktuella företaget eller för andra aktörer.

Beloppsintervall som ofta återkommer i domstolsavgöranden för vissa slags överträdelser; de används som utgångspunkt men kan justeras efter omständigheterna i det enskilda fallet.

Ett ungefärligt beloppsintervall som ofta återkommer i domstolsavgöranden för en viss typ av överträdelse och används som praktisk utgångspunkt vid beloppsbestämning.

What is Sanktionsavgift?

En administrativ ekonomisk sanktion som beslutas av domstol efter ansökan från en tillsynsmyndighet vid vissa överträdelser av lag eller föreskrifter.

What is Marknadskontroll?

Myndigheternas arbete med att kontrollera att produkter på marknaden uppfyller gällande krav, inklusive produktsäkerhet, och att vidta åtgärder när brister upptäcks.

What is Avskräckande verkan?

Att en sanktion är så pass kännbar att den avhåller både det berörda företaget och andra aktörer från att begå liknande överträdelser i framtiden.

Hur mycket får det kosta? Beräkning, proportionalitet och praxis — Sanktionsavgifter enligt Produktsäkerhetslagen och GPSR – från regelbrott till beslut

Översikt: Varför kan samma fel ge olika avgift?

Modulens fokus

Här fördjupar vi oss i hur sanktionsavgifter bestäms vid produktsäkerhetsbrister enligt produktsäkerhetslagen (PSL) och dagens EU-ram för marknadskontroll.

Samma regel – olika avgift

Två företag kan bryta mot samma regel men få helt olika avgifter. Skälet är att lagen anger ramarna, men domstolen gör en individuell proportionalitetsbedömning i varje enskilt fall.

Koppling till tidigare moduler

Du har tidigare sett hur ärenden växer fram och handläggs. Nu zoomar vi in på själva beloppet: ramar, riskbedömning, proportionalitet och typnivåer i rättspraxis.

Rättsliga ramar: PSL, EU-regler och sanktionsavgifter

Svensk grund: PSL

Produktsäkerhetslagen (PSL 2004:451) reglerar säkra konsumentprodukter, förelägganden/förbud och möjligheten att ta ut sanktionsavgift vid vissa överträdelser.

EU:s moderna ram

Idag styrs marknadskontrollen av förordning (EU) 2019/1020 och den nya allmänna produktsäkerhetsförordningen (EU) 2023/988 (GPSR), som ersätter det äldre produktsäkerhetsdirektivet.

Krav på sanktioner

EU kräver att sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Det påverkar hur svenska domstolar bestämmer nivån på sanktionsavgifter.

Lagstadgade ramar: minimi-, maxbelopp och grunder

Beloppsramar

Sanktionsavgifter har normalt bestämda minimi- och maxbelopp. Miniminivån ska undvika symboliska avgifter, maxnivån skyddar mot orimligt höga belopp.

Företagets storlek

Större företag får ofta högre avgifter i praxis för samma överträdelse. Annars skulle sanktionen inte bli tillräckligt avskräckande.

Utgångspunkt i kategorier

Domstolen identifierar först överträdelsekategorin och beloppsramen. Sedan väljs ett utgångsbelopp, som därefter justeras med hjälp av proportionalitetsbedömningen.

Proportionalitet: den centrala avvägningen

Vad är proportionalitet?

Proportionalitetsprincipen innebär att en sanktionsavgift inte får gå längre än nödvändigt för att uppnå syftet, men ändå ska vara tillräckligt kännbar.

Allvar och risk

Domstolen bedömer hur farlig produkten är och hur många som kan drabbas. Både faktisk skada och ren risk vägs in, liksom hur länge bristen pågått.

Företagets agerande

Samarbete, snabba åtgärder och frånvaro av tidigare överträdelser kan tala för lägre avgift. Nonchalans och upprepade brister talar för högre avgift.

Två företag, samma regelbrott – olika avgift

Scenario

Företag A och Företag B säljer samma farliga köksapparat. Båda bryter mot samma säkerhetskrav och riskerar sanktionsavgift kopplad till PSL och EU:s marknadskontroll.

Företag A

Litet företag, 200 sålda enheter, snabb återkallelse och gott samarbete. Ingen historik. Domstolen ser allvarlig risk men begränsad spridning och godtagbart agerande.

Företag B

Stort företag, 20 000 sålda enheter, fortsätter sälja trots dialog, tidigare varning. Domstolen ser stor spridning, senfärdighet och behov av tydligt avskräckande avgift.

Lärdom

Samma regelbrott kan ge 80 000–150 000 kr för A men 1–2 miljoner kr för B. Skillnaden förklaras av risk, omfattning, agerande och omsättning.

Gör din egen proportionalitetsbedömning

Föreställ dig att du sitter i en svensk förvaltningsdomstol 2026 och ska bestämma sanktionsavgiften i ett produktsäkerhetsmål.

Fallbeskrivning

Ett medelstort företag (omsättning 80 miljoner kr/år) har sålt barnleksaker med små lösa delar som kan lossna och orsaka kvävningsrisk.

Sålda enheter: 5 000 stycken i Sverige.
En incident har rapporterats där ett barn satt i halsen, men utan bestående skador.
Företaget:
Stoppar försäljningen först två månader efter att myndigheten uppmärksammat risken.
Har ingen tidigare historik av produktsäkerhetsbrister.
Samarbetar, men relativt passivt (gör det som krävs, inget mer).

Uppgift

Rangordna följande faktorer från mest till minst betydelse för beloppet (din bedömning):

A. Antalet sålda leksaker (5 000 st)
B. Att det rör sig om barnprodukter
C. Företagets omsättning (80 miljoner kr)
D. Fördröjningen i att stoppa försäljningen (2 månader)

Skriv ner ett ungefärligt intervall för en rimlig sanktionsavgift (t.ex. 200 000–400 000 kr) och motivera kort:

Varför inte lägre?
Varför inte högre?

Reflektion

När du är klar, jämför med följande typiska domstolsresonemang:

Barnprodukter och kvävningsrisk väger mycket tungt (B).
Riskens omfattning via antal sålda enheter (A) är också central.
Fördröjningen (D) visar på viss brist i ansvarstagande.
Omsättningen (C) används främst för att kontrollera att avgiften blir kännbar men inte ruinerande.

Fundera på om ditt beloppsintervall ligger i samma härad som ett belopp som skulle uppfylla kraven på att vara effektivt, proportionellt och avskräckande.

Snabbtest: Vad styr sanktionsavgiftens storlek?

Testa din förståelse av proportionalitet och beloppsbestämning.

Vilket av följande påståenden stämmer **bäst** med hur domstolar idag (2026) resonerar om sanktionsavgifter vid produktsäkerhetsbrister?

A. Avgiften ska alltid vara densamma för alla företag som begår samma typ av överträdelse, annars kränks likhetsprincipen.
B. Avgiften ska anpassas efter risk, omfattning och företagsstorlek så att den blir effektiv, proportionell och avskräckande.
C. Avgiften bestäms nästan enbart av vad myndigheten har föreslagit; domstolen har mycket litet utrymme att ändra beloppet.

Show Answer

Answer: B) B. Avgiften ska anpassas efter risk, omfattning och företagsstorlek så att den blir effektiv, proportionell och avskräckande.

Alternativ B är korrekt. Domstolar gör en **egen proportionalitetsbedömning** där risk, omfattning, företagsstorlek och agerande vägs in. A är fel eftersom lika överträdelser kan ge olika avgifter beroende på omständigheter. C är fel eftersom domstolen inte är bunden av myndighetens förslag utan ska göra en självständig prövning.

Repetera nyckelbegrepp

Använd korten för att repetera centrala begrepp från modulen.

Proportionalitetsprincipen: En rättsgrundsats (både i svensk rätt och EU-rätt) som innebär att en åtgärd, t.ex. en sanktionsavgift, inte får gå längre än nödvändigt för att uppnå sitt syfte och ska stå i rimlig proportion till överträdelsens allvar.
Sanktionsavgift (produktsäkerhet): En administrativ ekonomisk sanktion som kan tas ut av domstol efter ansökan från tillsynsmyndighet vid vissa överträdelser av produktsäkerhetsregler, som alternativ eller komplement till straff.
Riskens omfattning: Hur många produkter som berörs, hur länge bristen pågått och hur stor del av marknaden/konsumenterna som kan ha exponerats för den farliga produkten.
Avskräckande verkan: Att sanktionsavgiften ska vara tillräckligt kännbar för företaget så att det inte lönar sig att bryta mot reglerna, varken för det aktuella företaget eller för andra aktörer.
Typnivåer i praxis: Beloppsintervall som ofta återkommer i domstolsavgöranden för vissa slags överträdelser; de används som utgångspunkt men kan justeras efter omständigheterna i det enskilda fallet.

Sammanfattning och checklista att ta med sig

Huvudpoängen

Sanktionsavgifter vid produktsäkerhetsbrister bestäms individuellt inom lagens ramar. De ska vara effektiva, proportionella och avskräckande enligt svensk rätt och EU-rätt.

Checklista (del 1)

1) Rättslig grund och beloppsramar. 2) Risk och allvar. 3) Omfattning (antal produkter, tid, spridning). Dessa punkter ger utgångsläget för beloppet.

Checklista (del 2)

4) Företagets agerande. 5) Storlek och ekonomi. 6) Slutlig proportionalitetsjustering runt en typnivå. Kan du motivera varje steg har du en hållbar bedömning.

Key Terms

Typnivå: Ett ungefärligt beloppsintervall som ofta återkommer i domstolsavgöranden för en viss typ av överträdelse och används som praktisk utgångspunkt vid beloppsbestämning.
Sanktionsavgift: En administrativ ekonomisk sanktion som beslutas av domstol efter ansökan från en tillsynsmyndighet vid vissa överträdelser av lag eller föreskrifter.
Marknadskontroll: Myndigheternas arbete med att kontrollera att produkter på marknaden uppfyller gällande krav, inklusive produktsäkerhet, och att vidta åtgärder när brister upptäcks.
Avskräckande verkan: Att en sanktion är så pass kännbar att den avhåller både det berörda företaget och andra aktörer från att begå liknande överträdelser i framtiden.
Proportionalitetsprincipen: Princip som innebär att en myndighetsåtgärd, t.ex. en sanktionsavgift, ska vara ägnad att nå sitt syfte, nödvändig för att göra det och inte gå längre än vad som krävs.
Produktsäkerhetslagen (PSL): Svensk lag (2004:451) som innehåller grundläggande regler om att produkter som tillhandahålls konsumenter ska vara säkra, samt bestämmelser om tillsyn, förelägganden, förbud och sanktionsavgifter.
Marknadskontrollförordningen (EU) 2019/1020: EU-förordning som reglerar hur medlemsstaterna ska organisera och bedriva marknadskontroll av produkter på den inre marknaden.
Allmän produktsäkerhetsförordning (EU) 2023/988 (GPSR): EU-förordning som moderniserar och ersätter det tidigare allmänna produktsäkerhetsdirektivet och ställer krav på säkra konsumentprodukter och effektiva sanktioner.