
Introduktion till hinduism: tro, texter och vardagsliv
Den här kursen ger en översiktlig men nyanserad bild av hinduismen som religion och livsåskådning. Du får lära dig om centrala begrepp som karma och dharma, viktiga gudar och texter, hur hinduism praktiseras i vardagen idag samt aktuella frågor kring kast, jämställdhet och politik.
Course Content
8 modules · 2h total
Vad är hinduism? Översikt och mångfald
En introduktion till hinduismen som världens kanske äldsta stora religion, dess historiska rötter, spridning och stora variation i tro och praktik.
Grundidéer: brahman, atman, karma, samsara och moksha
Genomgång av de mest centrala filosofiska begreppen i hinduismen och hur de hänger ihop med människosyn och livsmål.
Heliga texter: från Vedorna till Bhagavadgita
En översikt av de viktigaste hinduiska skrifterna och vilken roll de spelar i tro, filosofi och ritualer.
Gudar och gudinnor: Vishnu, Shiva, Shakti och fler
Fördjupning i hinduismens gudavärld och hur en polyteistisk praktik kan förenas med tanken på en yttersta verklighet.
Inriktningar inom hinduismen: Vaishnavism, Shaivism och Shaktism
En genomgång av de största riktningarna inom hinduismen, deras särdrag och viktiga texter och praktiker.
Ritualer, högtider och vardagsliv
Fokus på hur hinduism praktiseras i hemmet, i templen och under stora festivaler, samt hur tro uttrycks i vardagens handlingar.
Hinduism, samhälle och kast: historia och nutid
En kritisk genomgång av hur idéer om dharma och karma har kopplats till kastordningen, samt hur kast ifrågasätts och förändras i dagens samhälle.
Nutida hinduism: diaspora, politik och kontroverser
En avslutande modul om hur hinduism ser ut i dagens globala värld, med fokus på diaspora, politisk hindunationalism och aktuella debatter.
Read the Textbook
Read every chapter for free, right here in your browser.
Hinduism beskrivs ofta som världens kanske äldsta stora religion. Samtidigt är det svårt att ge en enda kort definition.
Två viktiga utgångspunkter: Hinduism är mer som en samling vägar (dharma, mārga – väg) än en fast, enhetlig lära. Det finns enorm mångfald: olika gudar, riter, filosofier och vardagsliv – men ändå en känsla av samhörighet.
I den här modulen (ca 15 minuter) får du: En översikt över hinduismens ursprung och plats bland världens religioner. Förstå varför forskare ofta talar om "hinduismER" i plural. Exempel på hur hinduism kan se olika ut i olika delar av Indien och världen.
Study Flashcards
Key concepts from this course as flashcard pairs.
Vad är hinduism? Översikt och mångfald
Vedisk religion
Den religiösa tradition i forntida Indien (ca 1500–500 f.v.t.) som kretsade kring offer, präster (brāhminer) och de heliga vedatexterna. Hinduism växte delvis fram ur denna tradition.
Dharma
Ett centralt begrepp i hinduism: rätt ordning, plikt, ansvar och det sätt att leva som upprätthåller världen och samhället.
Samsara
Kretsloppet av födelse, död och återfödelse som alla levande varelser är bundna till enligt hinduisk tradition.
Moksha
Befrielse från samsara – målet att slippa återfödas och förenas med det gudomliga eller det högsta verkliga (Brahman).
Bhakti
Hängivenhet till en gud eller gudinna, ofta uttryckt genom sång, bön, dans och rituell vördnad (puja).
Vaishnavism, shaivism, shaktism
Tre stora inriktningar inom hinduism: fokus på Vishnu (och hans inkarnationer), på Shiva respektive på gudinnan (Shakti/Devi).
Grundidéer: brahman, atman, karma, samsara och moksha
Brahman
Den yttersta verkligheten i hinduisk filosofi. Kan förstås som alltets grund, ett oändligt medvetande eller gudomlig verklighet som allt ytterst sett vilar i.
Atman
Det innersta jaget eller själen hos en varelse. Ses som oförstörbart och i många traditioner ytterst identiskt eller förbundet med brahman.
Satsen: "Atman är brahman"
Utsaga från bl.a. Upanishaderna. Uttrycker idén att det djupaste i människan (atman) i grunden är samma verklighet som alltets grund (brahman).
Karma
Lagen om handling och konsekvens. Varje handling, tanke och avsikt skapar spår som påverkar framtida upplevelser, ofta kopplat till moral.
Samsara
Kretsloppet av födelse, död och återfödelse där atman vandrar genom olika livsformer, påverkat av karma.
Moksha
Befrielse från samsaras kretslopp. Förknippas med andlig insikt, frihet från okunnighet och djup frid. Ses ofta som det yttersta livsmålet.
+1 more flashcards
Heliga texter: från Vedorna till Bhagavadgita
Namnge de fyra Vedorna.
Rigveda, Samaveda, Yajurveda, Atharvaveda.
Vad betyder ordet "Veda"?
Det betyder ungefär "kunskap" eller "vetande".
Vilken del av Vedorna är mest filosofisk och fokuserar på brahman och atman?
Upanishaderna.
Vad är huvudtemat i Ramayana?
Berättelsen om prins Rama, hans hustru Sita och kampen mot demonkungen Ravana, med fokus på plikt, trohet och dharma.
Vad handlar Mahabharata i stort om?
En stor släktkonflikt mellan Pandava och Kaurava, som kulminerar i slaget vid Kurukshetra, och innehåller många berättelser och filosofiska avsnitt.
Vad är Bhagavadgita för slags text?
En del av Mahabharata (18 kapitel) där Krishna undervisar Arjuna om plikt, hängivenhet och olika vägar till moksha.
+2 more flashcards
Gudar och gudinnor: Vishnu, Shiva, Shakti och fler
Brahman
Den yttersta verkligheten i hinduismen – gränslös, opersonlig eller personlig beroende på tradition, men källan till allt som finns.
Trimurti
De tre gudomliga gestalterna Brahma (skaparen), Vishnu (upprätthållaren) och Shiva (förgöraren/förvandlaren).
Shakti
Den gudomliga kraften eller energin, ofta personifierad som gudinnor som Durga, Parvati, Lakshmi och Saraswati.
Ishta devata
En personlig, vald gud eller gudinna som en hindu har särskild hängivenhet till.
Bhakti
Hängivenhet, kärleksfull tillit och personlig relation till gud, ofta uttryckt genom sång, bön och ritualer.
Avatar (Vishnu)
En nedstigning eller inkarnation av Vishnu på jorden, t.ex. Rama eller Krishna, för att återställa kosmisk ordning (dharma).
Inriktningar inom hinduismen: Vaishnavism, Shaivism och Shaktism
Vaishnavism
Inriktning inom hinduismen där Vishnu (och hans avatarer, särskilt Krishna och Rama) ses som den högsta gudomen. Betonar bhakti (hängivenhet).
Shaivism
Inriktning där Shiva ses som den högsta gudomen. Ofta fokus på askes, meditation och Shiva som yttersta medvetenhet.
Shaktism
Inriktning där gudinnan (Shakti/Devi) ses som yttersta verklighet och all gudomlig kraft utgår från henne.
Bhakti
Hängivenhet, kärleksfull tillbedjan av en personlig gud. Central i särskilt vaishnavism men finns i alla tre inriktningar.
Shiva-linga
Symbolisk form av Shiva som används i shaivitisk puja. Tolkas bl.a. som symbol för skaparkraft och Shivas närvaro.
Devi Mahatmya
En central skrift inom shaktism (del av Markandeya Purana) som berättar om gudinnans segrar över demoner.
+2 more flashcards
Ritualer, högtider och vardagsliv
Puja
En andaktsritual där människan visar vördnad, tacksamhet och hängivenhet till en gudom, ofta med ljus, rökelse, blommor och matoffer.
Prasada
Mat eller andra gåvor som först har offrats till en gudom i en puja och sedan delas och äts som välsignad gåva.
Bhakti
Hängivenhet eller kärlek till en gudom; en viktig form av andlighet inom många inriktningar av hinduismen.
Pilgrimsresa (yatra)
Resa till en helig plats, t.ex. en flod, stad eller ett tempel, för att utföra ritualer, be och få välsignelse.
Diwali
Ljusets högtid som firar segern för ljus över mörker och gott över ont; förknippas bland annat med gudinnan Lakshmi.
Holi
Färgernas fest som firar vårens ankomst, glädje och gemenskap; människor kastar färg på varandra och firar ofta med musik och dans.
+1 more flashcards
Hinduism, samhälle och kast: historia och nutid
Varna
Ett idealiserat system med fyra huvudkategorier (brahminer, kshatriyas, vaishyas, shudras) som beskrivs i klassiska texter. Ger en grov indelning av samhället, men motsvarar inte alla faktiska grupper.
Jati
Konkreta födelsegrupper/kastgrupper (tusentals i Indien) som i praktiken styrt äktenskap, umgänge och traditionella yrken. Det är jati som människor oftast förhåller sig till i vardagen.
Dalit
Självbenämning för grupper som historiskt kallats "oberörbara". Ofta juridiskt kategoriserade som Scheduled Castes i Indien. Har utsatts för omfattande diskriminering men är också en stark politisk rörelse.
Dharma (i kast-sammanhang)
Plikt/ordning kopplad till ens position i samhället. I vissa tolkningar har varje kast sin egen dharma, vilket har använts för att legitimera en hierarkisk ordning.
Reservation system (kvotsystem)
Indiskt system för positiv särbehandling där en viss andel platser i statliga jobb, utbildning och parlament reserveras för bl.a. Scheduled Castes, Scheduled Tribes och OBC-grupper för att motverka historisk ojämlikhet.
Nutida hinduism: diaspora, politik och kontroverser
Diaspora
En befolkning som lever utanför sitt ursprungliga hemland men som behåller kulturella, religiösa och/eller känslomässiga band dit. I den här modulen: hinduer som lever i t.ex. Europa och Nordamerika.
Hindutva
En politisk-nationalistisk ideologi som betonar Indien som en i grunden hinduisk nation och använder hinduisk identitet för politiska syften. Skiljer sig från hinduism som religiös tradition.
Hindunationalism
Politiska rörelser och idéer som kopplar indisk nationalism starkt till hinduisk identitet och kultur. Hindutva är en central del av detta.
Sekularism (i indisk kontext)
Principen att staten ska behandla olika religioner neutralt och inte gynna eller missgynna någon. I Indien innebär det ofta att staten relaterar till flera religioner men ska vara rättvis mot alla.
Ahimsa
Icke-våld eller att undvika att skada levande varelser. En viktig etisk princip i flera indiska religioner, ofta kopplad till vegetarianism och miljöengagemang.
Kastkritik
Religiösa, filosofiska och politiska tolkningar som ifrågasätter eller vill avskaffa kastordningen, ofta med stöd i idéer om alla människors lika värde.