Digital Services Act (DSA)

EU‑förordning som reglerar digitala tjänster och online‑plattformars ansvar, bl.a. krav på spårbarhet av handlare och hantering av olagligt innehåll/produkter. Gäller fullt ut sedan 2024.

General Product Safety Regulation (GPSR)

EU:s allmänna produktsäkerhetsförordning (EU 2023/988) som ersatte det tidigare direktivet. Gäller direkt i alla medlemsstater sedan 2024 och omfattar särskilt e‑handel och online‑marknadsplatser.

Säljare som är etablerad utanför EU/EES men säljer varor till EU‑konsumenter, ofta via online‑marknadsplatser. Kräver ofta en EU‑baserad ekonomisk aktör.

Länder utanför EU/EES. I e‑handel syftar begreppet ofta på säljare etablerade utanför EU som säljer till EU‑konsumenter.

EU:s varningssystem för farliga icke‑livsmedelsprodukter. Publicerar larm om farliga produkter som upptäckts i medlemsstaterna.

What is Code of conduct?

Frivillig branschöverenskommelse där aktörer åtar sig att följa gemensamma standarder som ofta går längre än miniminivån i lagstiftningen.

What is Ekonomisk aktör?

Tillverkare, importör, distributör eller auktoriserad representant som har ansvar för att en produkt uppfyller relevanta EU‑regler.

Framåtblick: strategier för säkrare tredjelandsförsäljning via svenska plattformar — Produktsäkerhet i svensk e-handel: tredjelandssäljare och online-marknadsplatser

Utgångsläge 2026: varför tredjelandsförsäljning är en nyckelfråga

Varför denna modul?

Vi tittar framåt: hur kan svenska plattformar, myndigheter och branschorganisationer göra tredjelandsförsäljning både konkurrenskraftig och säker, med fokus på konkreta strategier.

Problembilden

EU‑data (bl.a. Safety Gate) visar att en stor andel farliga produkter kommer från tredjeland och säljs via online‑marknadsplatser. Det hotar både konsumentsäkerhet och konkurrensen för seriösa företag.

Nytt regelverk

DSA gäller fullt ut sedan 2024 och ställer krav på plattformar. GPSR ersatte det gamla produktsäkerhetsdirektivet 2024 och omfattar särskilt online‑marknadsplatser och tredjelandssäljare.

Svensk kontext

Myndigheter som Konsumentverket, Elsäkerhetsverket, Kemikalieinspektionen och Tullverket har förstärkt insatserna mot farliga produkter online, ofta i EU‑samarbeten.

Vad du ska lära dig

Du ska kunna: 1) föreslå inträdeskrav, 2) stärka informationskrav och spårbarhet, 3) utnyttja tekniska lösningar, 4) beskriva samarbete offentlig–privat, och 5) formulera ett enkelt åtgärdsprogram.

Steg 1 – Förstå dagens EU‑ram: DSA och GPSR i praktiken

Varför regelkoll först?

För att föreslå åtgärder måste du förstå vad som redan gäller. Två nyckelregler: DSA (plattformars ansvar) och GPSR (produktsäkerhet i e‑handel).

DSA – spårbarhet och ansvar

DSA kräver att plattformar känner sina handlare, har system för anmälan av olagliga produkter och agerar snabbt. Mycket stora plattformar har extra riskhanteringskrav.

GPSR – modern produktsäkerhet

GPSR gäller direkt i hela EU sedan 2024. Den omfattar alla försäljningskanaler, särskilt online, och ställer krav på plattformar att samarbeta med myndigheter och hantera varningar.

Tredjeland och EU‑aktör

För många produkter måste tredjelandssäljare ha en ansvarig ekonomisk aktör inom EU (importör, auktoriserad representant) som myndigheter kan vända sig till.

Skifte i plattformarnas roll

Plattformar kan inte längre vara passiva anslagstavlor. De måste aktivt veta vem som säljer, vad som säljs och kunna agera snabbt vid farliga produkter.

Steg 2 – Högre inträdeskrav för tredjelandssäljare

Varför inträdeskrav?

Genom att höja kraven redan när tredjelandssäljare registrerar sig kan plattformen stoppa högriskaktörer innan de når konsumenterna.

Verifikationspaket

Kräv: 1) företagsregistrering, 2) ID‑kontroll av företrädare, 3) uppgifter om EU‑baserad ekonomisk aktör för relevanta produkter.

Riskbaserad differentiering

Ställ högre krav för riskprodukter som leksaker, elektronik och kosmetika. Exempel: granska första produktbatchen innan den får listas.

Historik och sanktioner

Kontrollera mot Safety Gate och interna listor. Återkommande överträdelser kan leda till avstängning och delning av uppgifter inom lagens ramar.

Flygplatsmetaforen

Tänk registreringen som en flygplatskontroll: alla får en grundkontroll, men riskaktörer och riskprodukter går genom en extra, fördjupad kontroll.

Steg 3 – Bättre informationskrav och spårbarhet på plattformen

Varför bättre information?

Bra informationskrav gör det lättare för både konsumenter och myndigheter att bedöma risker och agera vid problem. Det stärker också seriösa säljare.

Minimikrav

Visa alltid: vem som säljer, land, EU‑aktör (om finns), viktiga säkerhetsuppgifter, CE‑märkning där relevant och tydliga kontaktuppgifter.

Frivilliga pluskrav

Låt säljare ladda upp försäkran om överensstämmelse, testprotokoll och certifikat. Standardisera fält för riskparametrar som batterityp och material.

Visuell transparens

Använd ikoner eller märkning för produkter med verifierad dokumentation, så att konsumenter direkt ser att extra kontroller har gjorts.

Spårbarhet över tid

Spara versionshistorik för produktinfo och koppla varje order till rätt version och säljare, så att återkallelser kan riktas exakt.

Steg 4 – Automatiserad screening och tekniska lösningar

Varför automatisering?

Stora plattformar har för många listningar för manuell kontroll. Automatiserade system behövs för att upptäcka risker i realtid, särskilt för tredjelandsprodukter.

Filter mot förbjudet

Använd ordlistor, bildigenkänning och matchning mot Safety Gate‑data för att stoppa uppenbart förbjudna produkter innan de publiceras.

Riskpoängsystem

Ge produkter och säljare en riskpoäng baserat på kategori, pris, dokumentation och klagomål. Högriskobjekt granskas manuellt eller får lägre synlighet.

Övervakning efteråt

Analysera recensioner och klagomål automatiskt. Flagga ord som tyder på säkerhetsproblem och skicka vidare till säkerhetsteam och vid behov myndigheter.

Stöd för återkallelser

Bygg system som kan hitta alla berörda kunder och skicka varningar. Koppla mot myndigheternas system via API:er för snabb informationsdelning.

Steg 5 – Tillämpningsövning: designa ett enkelt riskpoängssystem

Nu får du omsätta idéerna om automatisering i en konkret, enkel modell.

Uppgift

Föreställ dig att du är säkerhetsansvarig på en svensk online‑marknadsplats. Du ska föreslå ett första, enkelt riskpoängssystem för tredjelandsprodukter.

Välj fyra faktorer som ska ingå i riskpoängen. Exempel:

Produktkategori (högrisk/lågrisk)
Prisnivå (extremt lågt pris jämfört med liknande produkter)
Dokumentationsnivå (finns CE‑info, testprotokoll, etc.)
Säljarens historik (tidigare varningar/klagomål)

Bestäm en poängskala (t.ex. 0–3 per faktor) och skriv ned:

Vad ger 0 poäng? (låg risk)
Vad ger 3 poäng? (hög risk)

Formulera enkla regler för hur plattformen ska agera:

Totalpoäng 0–3: inga extra åtgärder.
Totalpoäng 4–6: produkten publiceras men flaggas för efterhandskontroll.
Totalpoäng 7–12: produkten kräver manuell förhandsgranskning.

Reflektera kort (2–3 meningar):

Vilka risker finns med att förlita sig för mycket på ett sådant system?
Hur kan du minska risken för diskriminering eller orimliga hinder för seriösa tredjelandssäljare?

Skriv gärna ner ditt system i punktform. Du kan använda det i senare uppgifter eller tentafrågor.

Steg 6 – Samarbete: plattformar, myndigheter och bransch

Varför samarbete?

Plattformar, myndigheter och branschorganisationer har olika pusselbitar. För att få säkra tredjelandsprodukter behövs strukturerat samarbete.

Informationskanaler

Skapa fasta kontaktpunkter och standardiserade format för att dela info om farliga produkter, återkallelser och misstänkta säljare.

Gemensamma sweeps

Delta i EU‑gemensamma kontroller av specifika produktkategorier. Branschorganisationer kan hjälpa till att välja fokusområden.

Branschöverenskommelser

Codes of conduct kan sätta högre gemensamma standarder för nedtagning, verifiering och datadelning än vad lagen kräver.

Utbildning och vägledning

Myndigheter tar fram riktlinjer, plattformar och bransch sprider dem till säljare via t.ex. onboarding‑kurser och webbguider.

Steg 7 – Snabb kunskapskoll

Testa din förståelse av några centrala idéer från modulen.

Vilken kombination av åtgärder ligger bäst i linje med dagens EU‑regler (DSA + GPSR) och stärker samtidigt säkerheten kring tredjelandsförsäljning på en svensk plattform?

Endast ta bort alla tredjelandssäljare från plattformen för att undvika ansvar.
Införa spårbarhet av säljare, riskbaserade inträdeskrav, förbättrade informationsfält och automatiserad screening kopplad till myndighetsvarningar.
Låta tredjelandssäljare själva avgöra vilken information de vill lämna, så länge priset är lågt och konkurrenskraftigt.

Show Answer

Answer: B) Införa spårbarhet av säljare, riskbaserade inträdeskrav, förbättrade informationsfält och automatiserad screening kopplad till myndighetsvarningar.

DSA och GPSR kräver inte att tredjelandssäljare förbjuds, utan att plattformen säkerställer spårbarhet, hanterar risker och samarbetar med myndigheter. Därför är en kombination av spårbarhet, riskbaserade inträdeskrav, bättre information och automatiserad screening mest i linje med regelverket.

Steg 8 – Mini‑policy: formulera tre konkreta åtgärder

Nu knyter du ihop allt till ett kort förslag.