Digital handel och onlinemarknadsplatser: samspelet mellan GPSR och marknadskontrollförordningen

1. Överblick: GPSR + marknadskontrollförordningen i online‑miljön

Den här modulen knyter ihop två centrala EU‑regelverk i en digital kontext:

• GPSR – General Product Safety Regulation, förordning (EU) 2023/988 om allmän produktsäkerhet
• Antogs 2023, började gälla 2023 och tillämpas fullt ut sedan 13 december 2024.
• Ersätter det gamla allmänna produktsäkerhetsdirektivet (GPSD 2001/95/EG).
• Marknadskontrollförordningen – förordning (EU) 2019/1020 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter
• De flesta bestämmelser började tillämpas juli 2021.

I digital handel är dessa två regelverk tätt sammanflätade:

• GPSR anger krav på produktsäkerhet, spårbarhet och särskilda skyldigheter för onlinemarknadsplatser.
• Marknadskontrollförordningen beskriver hur myndigheter får övervaka, ingripa och samarbeta, särskilt vid distansförsäljning och onlinekanaler, även mot aktörer i tredjeland.

I tidigare moduler har du sett:

• Hur ekonomiska aktörer ska göra riskbedömning, incidentrapportering och korrigerande åtgärder enligt GPSR.
• Hur marknadskontrollförordningen används praktiskt i tillsynsprocessen.

I den här modulen fokuserar vi på onlinemarknadsplatser (plattformar) och gränsöverskridande e‑handel:

• Vilka särskilda krav ställs på onlinemarknadsplatser enligt GPSR?
• Hur möjliggör marknadskontrollförordningen tillsyn av produkter som säljs online, även från tredjeland?
• Hur fördelas ansvaret mellan plattform, säljare och andra aktörer i en onlinekontext?

> Tips: Tänk hela tiden: "Vem har kontroll över vad konsumenten ser och kan köpa, och vem kan myndigheten rikta krav mot?"

2. Centrala roller i online‑kedjan

För att förstå ansvaret online måste vi skilja på aktörer (begrepp som används både i GPSR och 2019/1020):

a) Ekonomiska aktörer

• Tillverkare – den som tillverkar eller låter konstruera en produkt och säljer den i eget namn/varumärke.
• Importör – för in produkter från tredjeland till EU.
• Distributör – tillhandahåller produkter på marknaden utan att vara tillverkare/importör.
• Auktoriserad representant – företräder tillverkaren i EU.

Dessa har du redan mött i tidigare moduler (riskbedömning, incidenter, korrigerande åtgärder).

b) Onlinemarknadsplats (enligt GPSR)

GPSR inför en särskild kategori: "provider of an online marketplace" – alltså den som driver en digital plattform där konsumenter kan:

• söka efter produkter och
• ingå distansavtal med ekonomiska aktörer eller konsument‑till‑konsument,

…oavsett om plattformen själv säljer varor eller bara förmedlar.

Exempel på onlinemarknadsplatser i GPSR‑mening:

• En stor global plattform där många tredjelands‑säljare erbjuder varor till EU‑konsumenter.
• En EU‑baserad köp‑och‑sälj‑app där företag kan sälja produkter till konsumenter.

> Viktigt: En ren webbutik där företaget bara säljer sina egna produkter räknas normalt inte som onlinemarknadsplats i GPSR:s särskilda mening, utan som en distributör/tillverkare med webbutik.

I resten av modulen använder vi termen plattform för onlinemarknadsplats i GPSR:s mening.

3. Särskilda skyldigheter för plattformar enligt GPSR

GPSR lägger egna, uttryckliga krav på plattformar (utöver de krav som gäller ekonomiska aktörer). Några nyckelområden:

3.1 Informationskrav om produkter

Plattformen ska:

• Se till att viktig säkerhetsrelaterad information som ekonomiska aktörer måste ge enligt GPSR faktiskt visas tydligt för konsumenten på plattformen, t.ex.:
• identitet och kontaktuppgifter till relevant ekonomisk aktör (tillverkare/importör osv.)
• varningsinformation och säkerhetsinstruktioner
• åldersbegränsningar, om sådana finns.

3.2 Snabb reaktion på myndighetsbegäran

Plattformar måste ha rutiner för att snabbt agera när myndigheter:

• meddelar att en produkt är farlig eller inte uppfyller kraven,
• kräver att visst innehåll tas bort eller ändras.

Det kan innebära att plattformen måste:

• ta bort eller blockera en produktlistning,
• varna konsumenter som redan köpt produkten (om plattformen har sådan information),
• vidarebefordra information till berörda säljare.

3.3 "Notice and action" – hantering av anmälningar

GPSR bygger vidare på EU‑regler om olagligt innehåll online (numera förstärkt genom Digital Services Act, DSA – förordning (EU) 2022/2065, tillämpad sedan 2024). För produktsäkerhet innebär det att plattformen ska:

• ha lättillgängliga kanaler där myndigheter, konsumenter och andra kan anmäla farliga produkter,
• behandla anmälningar utan onödigt dröjsmål,
• dokumentera vilka åtgärder som vidtas.

3.4 Spårbarhet och datalagring

Plattformen ska:

• samla in och bevara vissa uppgifter om säljare och produkter för att underlätta spårbarhet (vem sålde vad, när, till vem – i den mån plattformen har dessa data),
• kunna lämna uppgifter till marknadskontrollmyndigheter när det behövs för tillsyn.

> Koppling till tidigare modul: När en tillverkare eller importör måste göra en återkallelse eller annan korrigerande åtgärd enligt GPSR, blir plattformens spårbarhetsdata ofta nyckeln till att hitta berörda konsumenter och säljare.

4. Exempel: Farlig USB‑laddare såld via global plattform

Föreställ dig följande scenario:

1. En tillverkare i tredjeland säljer USB‑laddare via en stor global plattform. Produkterna skickas direkt till konsumenter i EU.
2. En marknadskontrollmyndighet i ett EU‑land testar laddaren och finner allvarlig brandrisk.
3. Myndigheten bedömer att produkten är farlig enligt GPSR och beslutar om förbud att tillhandahålla produkten och återkallelse.

Vad händer sedan?

• Tillverkaren/importören (ekonomisk aktör) ska:
• stoppa försäljningen,
• informera konsumenter och vidta korrigerande åtgärder.

• Plattformen (onlinemarknadsplats enligt GPSR) ska:
• efter myndighetens begäran ta bort alla listningar för denna laddare,
• blockera nya annonser för samma produkt (t.ex. via produkt‑ID, bilder, EAN),
• om möjligt informera berörda konsumenter (t.ex. via meddelande i appen) om återkallelsen,
• lämna uppgifter om försäljning och säljare till myndigheten (spårbarhet).

• Marknadskontrollmyndigheten använder marknadskontrollförordningen för att:
• kräva information och handlingar från både plattform och ekonomiska aktörer,
• vid behov samarbeta med andra EU‑länder via EU:s informationssystem (t.ex. Safety Gate/RAPEX),
• begära att tullmyndigheter stoppar införsel av dessa laddare vid EU‑gränsen.

Det här exemplet visar hur GPSR:s materiella krav (farlig produkt → måste bort från marknaden) och marknadskontrollförordningens verktyg (krav, informationsutbyte, gränskontroll) används tillsammans, med plattformen som en central nod.

5. Marknadskontrollförordningen: verktyg för online‑tillsyn

Marknadskontrollförordningen (EU) 2019/1020 är procedurregelverket som gör det möjligt att verkställa GPSR och annan harmoniserad produktlagstiftning.

Några viktiga bestämmelser för distansförsäljning och onlinekanaler:

5.1 Distansförsäljning (inkl. e‑handel)

Myndigheter får:

• köpa produkter online (s.k. testköp) för att kontrollera överensstämmelse,
• kräva att onlineerbjudanden (annons, produktlista, webbsida) ändras eller tas bort om produkten är farlig eller inte uppfyller kraven,
• rikta åtgärder mot ekonomiska aktörer utanför landet, om produkterna säljs till konsumenter i deras territorium.

5.2 Tredjeland och representant i EU

Sedan 2019/1020 tillämpas fullt ut (sedan 2021) gäller:

• För många produktkategorier måste det finnas en ekonomisk aktör i EU (tillverkare, importör eller auktoriserad representant) som kan ta ansvar för produkten.
• Detta är särskilt viktigt när säljaren är i tredjeland och säljer direkt till EU‑konsumenter via plattformar.

5.3 Samarbete och informationsutbyte

Förordningen förstärker:

• samarbetet mellan marknadskontrollmyndigheter inom EU (t.ex. via samordnade insatser mot vissa produktkategorier eller plattformar),
• informationsutbyte med tullmyndigheter – tull kan stoppa varor vid gränsen efter signal från marknadskontrollmyndigheter,
• användningen av digitala verktyg och databaser (t.ex. Safety Gate, ICSMS) för att dela information om farliga produkter, inklusive de som säljs online.

> Koppling till GPSR: När en produkt är farlig enligt GPSR, kan myndigheten använda marknadskontrollförordningens verktyg för att faktiskt få bort produkten från onlineplattformar och från EU‑marknaden i praktiken.

6. Vem bär ansvaret? – tankeövning om rollfördelning

Läs scenarierna och fundera innan du tittar på facit (scrolla långsamt):

Scenario A

En konsument i Sverige köper en leksak via en stor plattform. Säljaren är ett litet företag i ett annat EU‑land. Leksaken visar sig ha kvävningsrisk.

Frågor att fundera på:

1. Vilka är de ekonomiska aktörerna här?
2. Vilket ansvar har säljaren? Vilket ansvar har plattformen?
3. Vilken roll spelar marknadskontrollmyndigheterna i Sverige respektive säljarens land?

---

Scenario B

En konsument i EU köper en kosmetisk produkt direkt från en tredjelands‑säljare via en app. Det finns ingen importör angiven i EU, men produkten skickas ändå.

Frågor att fundera på:

1. Vilka problem uppstår ur marknadskontrollförordningens perspektiv?
2. Vilka befogenheter har EU‑myndigheter mot:

• säljaren i tredjeland?
• plattformen?
• varorna vid gränsen?

---

Reflektionsstöd (facit i kortform)

<details>

<summary>Klicka för att visa reflektionsstöd</summary>

Scenario A – möjlig analys:

• Ekonomiska aktörer: tillverkaren, ev. importör, säljande företag (distributör), kanske auktoriserad representant.
• Säljaren måste enligt GPSR:
• se till att leksaken är säker, uppfylla relevanta harmoniserade regler (t.ex. leksaksdirektivet),
• samarbeta med myndigheter, göra korrigerande åtgärder vid risk.
• Plattformen måste enligt GPSR:
• säkerställa att obligatorisk säkerhetsinformation visas,
• snabbt ta bort/ändra listningen efter myndighetsbeslut,
• bidra med spårbarhetsdata.
• Marknadskontrollmyndigheter:
• i Sverige kan agera eftersom produkten säljs till svenska konsumenter,
• samarbetar med myndigheter i säljarens land via 2019/1020.

Scenario B – möjlig analys:

• Problem: För många produktkategorier kräver 2019/1020 en ekonomisk aktör i EU. Om ingen sådan finns, kan produkten i praktiken vara otillåten på EU‑marknaden.
• Myndigheter kan:
• rikta krav mot plattformen (t.ex. ta bort erbjudanden, ge information),
• instruera tull att stoppa sändningar,
• i vissa fall vidta åtgärder som påverkar tredjelands‑säljare indirekt (t.ex. blockera deras försäljning till EU‑konsumenter via plattformen).

</details>

7. Snabbtest: GPSR‑krav på onlinemarknadsplatser

Testa din förståelse av plattformarnas särskilda skyldigheter enligt GPSR.

8. Praktiskt samspel: från riskbedömning till online‑åtgärder

Knyt ihop med tidigare moduler genom att följa kedjan från risk till åtgärd i online‑miljö:

1. Riskbedömning (GPSR)

• Tillverkare/importör identifierar en risk (egen kontroll eller via klagomål/incidenter).

1. Incidentrapportering (GPSR)

• Ekonomisk aktör rapporterar allvarliga olyckor/tillbud till myndigheter via nationella system (ofta kopplade till Safety Business Gateway).

1. Myndighetsbedömning (GPSR + 2019/1020)

• Marknadskontrollmyndigheten bedömer risknivå och beslutar om åtgärder (förbud, begränsning, återkallelse, varningar).

1. Operativt ingripande online (2019/1020 + GPSR)

• Myndigheten:
• kräver att ekonomiska aktörer stoppar försäljning,
• använder marknadskontrollförordningens befogenheter för att kräva ändring/borttagning av onlineerbjudanden, även på plattformar i andra EU‑länder,
• vid behov informerar andra medlemsstater via Safety Gate.

1. Plattformens roll (GPSR‑specifikt)

• Plattformen:
• tar bort/blockerar listningar,
• informerar konsumenter och säljare när det är möjligt,
• lämnar data som hjälper myndigheten att spåra berörda produkter och aktörer.

1. Uppföljning och korrigerande åtgärder (GPSR)

• Ekonomiska aktörer följer upp återkallelser, uppdaterar riskbedömningar, förbättrar design/produktion.

> Nyckelinsikt: GPSR bestämmer *vad* som måste uppnås (säker produkt, information, korrigeringar). Marknadskontrollförordningen bestämmer *hur myndigheter får agera* för att se till att detta verkligen händer – även när försäljningen sker via globala onlineplattformar.

9. Begreppskoll: centrala termer i digital handel

Använd korten för att repetera viktiga begrepp. Försök formulera svaret själv innan du vänder kortet.

10. Mini‑fallstudie: analysera ansvarsfördelningen

Arbeta systematiskt igenom fallet nedan. Försök skriva ned dina svar i punktform.

Fall

En stor plattform har många säljare i tredjeland som erbjuder barnkläder direkt till EU‑konsumenter. En marknadskontrollmyndighet upptäcker att vissa plagg har långa snören i halsområdet, vilket strider mot relevanta säkerhetsstandarder och innebär stryprisk.

Myndigheten bedömer att produkterna är farliga enligt GPSR.

#### Uppgift 1 – Identifiera aktörer

Lista vilka aktörer som är centrala i fallet och ange deras roll (t.ex. tillverkare, importör, plattform, myndighet, tull).

#### Uppgift 2 – Tillämpa GPSR

Besvara:

1. Vilka skyldigheter har ekonomiska aktörer när det gäller dessa barnkläder (riskbedömning, information, korrigeringar)?
2. Vilka särskilda skyldigheter har plattformen enligt GPSR i detta läge?

#### Uppgift 3 – Tillämpa marknadskontrollförordningen

Besvara:

1. Vilka befogenheter har marknadskontrollmyndigheten för att hantera försäljningen online?
2. Hur kan myndigheten involvera tullmyndigheter om varorna skickas från tredjeland?
3. Hur kan myndigheten samarbeta med andra EU‑länder om samma plagg säljs i flera länder?

---

När du är klar, jämför med reflektionsstödet nedan.

<details>

<summary>Klicka för att visa reflektionsstöd</summary>

• Aktörer: tillverkare i tredjeland, ev. EU‑baserad importör/representant (om sådan finns), plattformen (onlinemarknadsplats), marknadskontrollmyndigheter i berörda medlemsstater, tullmyndigheter.
• GPSR: ekonomiska aktörer ska se till att barnkläderna är säkra, göra riskbedömning, följa relevanta standarder, informera om risker, rapportera incidenter och vidta korrigerande åtgärder (t.ex. återkallelse). Plattformen ska visa nödvändig säkerhetsinformation, snabbt ta bort listningar efter myndighetsbeslut och bidra med spårbarhetsdata.
• 2019/1020: myndigheten kan kräva ändring/borttagning av onlineerbjudanden, begära information från plattformen, använda tull för att stoppa varor vid gränsen och samarbeta med andra medlemsstater via EU:s informationssystem.

</details>